Konflikten mellan USA och Brasilien har tagit ett dramatiskt kliv uppåt. I juli införde Donald Trump 50 procents tullar på all import från Brasilien – den högsta tullsatsen i hans nya handelsoffensiv. Nu svarar president Lula med hot om motåtgärder. Vad ligger bakom Trumps attacker mot Brasilien? Lennart Kjörling analyserar och ger svar.

Relationen mellan Donald Trump och Jaír Bolsonaro har varit viktig ända sedan Bolsonaros framgångsrika presidentkampanj 2018. Kampanjen hade slående likheter med Trumps två år tidigare, flitigt användande av Internet, slutna grupper och lögner. Bolsonaros son Eduardo hade täta kontakter med Steve Bannon, Trumps dåvarande huvudstrateg, och han fick råd om hur kampanjen skulle läggas upp. I februari 2019 blev Eduardo representant i Latinamerika för Bannons organisation The Movement som hade till syfte att stödja högerpopulism globalt.

När Bolsonaro kom till makten var politiken närmast en blåkopia av Trumps. Bägge föll också sedan på hur de förnekade och misskötte pandemin.

När Bolsonaro sedan kom till makten var politiken närmast en blåkopia av Trumps. Angrepp på en uppmålad elit, klimatförnekelse, misogyni, homofobi, rasism. Bägge föll också sedan på hur de förnekade och misskötte pandemin. När Bolsonaro förlorade valet mot Lula år 2022 reagerade de med samma anklagelser om valfusk. Stormningen av Kongressen i Brasilia den 8 januari 2023 blev närmast en parodisk kopia av stormningen i Washington två år tidigare.

Den 30 juni 2023 bestämde valdomstolen (TSE – Tribunal Superior Eleitoral) att Bolsonaro inte fick ställa upp i val  fram till 2030 på grund av uttalanden han gjort om valrörelsen, exempelvis ett framträdande för utländska ambassadörer där han spred osanningar om Brasiliens valsystem.

Därefter har den federala polisen inlett en undersökning och i november 2024 åtalade de formellt Bolsonaro och 36 andra personer för inblandning i ett kuppförsök som skulle ha inträffat precis innan Lula formellt utsetts till president. Polisen har hävdat att bevisning, inklusive avlyssnade samtal, visar att Bolsonaro var medveten om planen.

Högsta domstolen godkände åtalet mot Bolsonaro. Rättegången inleddes i maj och påföljden kan bli fängelse upp till 40 år.

I mars 2025 godkände en panel av domare i Högsta domstolen enhälligt åtalet mot Jair Bolsonaro och sju av hans nära allierade och rättegången inleddes i maj, påföljden kan bli fängelse upp till 40 år.

De medåtalade är general Walter Braga Netto, Bolsonaros vicepresidentkandidat 2022 och tidigare stabschef. General Augusto Heleno Ribeiro Pereira, tidigare chef för den institutionella säkerhetsbyrån. Paulo Sérgio Nogueira de Oliveira, tidigare försvarsminister och tidigare arméchef. Anderson Torres, tidigare justitieminister. Mauro Cid, Bolsonaros tidigare adjutant och Valdemar Costa Neto, ordförande för Bolsonaros parti, Partido Liberal. Flera av dem är generaler, ändå anses försöket misslyckats för att man inte fick med sig ledningen för de olika försvarsgrenarna.

Domen väntas falla under andra halvåret i år så att den ska vara klar innan valåret 2026.

Redan mot slutet av 2022 reste Jair Bolsonaro till USA, för att han inte ville vara med om Lulas installation i januari. Det har också spekulerats i att han var rädd för att bli åtalad, men även att han var rädd för att på ett tydligt sätt kopplas till det senare kuppförsöket, stormningen av kongressen.

Högsta Domstolen har inlett en utredning mot sonen Eduardo Bolsonaro för att han lobbat i USA för att införa sanktioner mot Brasilien.

Hans son Eduardo Bolsonaro tog i maj 2025 ledigt från sin plats i kongressen för att åka till USA, med den tydliga avsikten att agera för sin fars sak. Högsta Domstolen har inlett en utredning mot honom, baserad på anklagelser om att han försökt hindra rättvisan genom att lobba mot amerikanska myndigheter för att vidta åtgärder mot landet och domstolarna.

Högsta Domstolen med domaren Alexandre de Moraes som den mest framträdande, har blivit ett hatobjekt för ytterhögern eftersom den konsekvent motarbetat kuppförsöken. Vid stormningen av kongressen 2023 invaderades också högsta domstolen. Nu har Trump utfärdat sanktioner, som visumförbud, mot den domargrupp som dömer i processen mot Bolsonaro. De tre domare som inte omfattas av sanktionerna deklarerade direkt sitt stöd för sina kollegor. ”Brasilien är ett suveränt land med ett oberoende rättssystem” blev deras direkta svar. Här ligger en av de viktigare skillnaderna i de politiska maktförhållandena mellan USA och Brasilien.

Den 9 juli tillkännagav Trump höjda tullar till 50 procent för all import från Brasilien. Det finns flera skäl till detta. Ett är Trumps återkommande tal om orättvisor i handeln. Ett annat är Brasiliens tydliga agerande inom BRICS. Men det skäl som Trump-administrationen tydligast framfört, och som Trump själv gärna framhäver, är att det bedrivs en häxjakt mot Bolsonaro.

Opinionen i Brasilien har svängt till nackdel för ytterhögern. Folk blir upprörda över att Trump försökt blanda sig i brasiliansk politik.

Reaktionen i Brasilien har inte blivit den ytterhögern hoppats. Veralucia Barbosa från PT:s partiledning, som jag talade med, berättar att opinionen i Brasilien svängt snabbt till nackdel för ytterhögern. Folk blir upprörda över att Trump försökt blanda sig i brasiliansk politik. Intressant är hur industrin och agrobusiness reagerat, de som är Bolsonaros viktigaste stöd. För dem är detta ett hårt slag. Av exporten av apelsinjuice går hela 42 procent till USA, 17 procent av kaffet. Inte lika känt är kanske Brasiliens viktiga export av stål och flygplan som också kan drabbas.

Tveklöst skulle detta slå hårt mot Brasilien, man räknar med att 100 000 jobb kan försvinna. Regeringen har intensivt försökt förhandla fram en lösning. Det fanns tidigare en förhandlingsgrupp men just nu verkar amerikanerna inte så intresserade.

Lula: Brasilien är ett suveränt land och kommer inte att acceptera någon form av förmyndarskap.

Lula har reagerat mycket starkt mot hoten och inblandningen i Brasilien inre angelägenheter. “Brasilien är ett suveränt land med oberoende institutioner och kommer inte att acceptera någon form av förmyndarskap”. Dessutom har han reagerat mycket tydligt mot USA:s ovilja till förhandlingar.  

Han har jämfört situationen med ett handelskrig och sagt att Brasilien söker en relation baserad på respekt. Han har kritiserat hur USA kommunicerat, där förslag på förhandlingar har ignorerats till förmån för meddelanden på sociala medier. “De svarade inte. De svarade via en webbplats,” sade Lula, med hänvisning till Donald Trumps inlägg på Truth Social.

Han har också påpekat att USA i verkligheten har ett handelsöverskott mot Brasilien. Lula vill förhandla men förbereder samtidigt kraftiga motåtgärder. Det finns en helt ny lagstiftning i Brasilien om reciprocitet. ”Om han tar ut 50% [i tullar] från oss, kommer vi att ta ut 50% från dem”

BRICS är ett hot mot USA:s dominans i världsekonomin och där har Brasilien varit en viktig part och det kan vara ett skäl till att angripa landet.

Vad är skälet till att angripa Brasilien? Det är något märkligt att man gått på just Brasilien på den amerikanska kontinenten. Här finns visserligen diskussionerna kring rättvisa i handeln, men enligt Lula stämmer det alltså inte. BRICS är ett hot mot USA:s dominans i världsekonomin, och Brasilien har varit en viktig aktör, vilket kan vara ett skäl till angreppet. Men frågan är om det inte ligger något i det som den brasilianska regeringen vill lyfta fram om Bolsonaro. Kontakterna mellan Trump och rörelsen kring honom är gamla, och det stundar snart en hård dom mot Bolsonaro.

Hur ska konflikten kunna lösas? Det låter osannolikt att Högsta Domstolen lägger ner åtalet mot Bolsonaro, man har agerat alldeles för självständigt. Samarbetet inom BRICS lär heller inte påverkas. Då återstår frågan om import och export. Det Brasilien importerar från USA är teknisk och elektronisk utrustning, som säkert är viktig. Läggs höga tullar på den importen finns för Brasilien möjligheten att istället vända sig till Kina, även om omställningen säkert tar tid. Just nu ser det inte ut som om konflikten kan lösas, vilket på kort sikt kan skada Brasiliens ekonomi, men detta är kanske Trumps avsikt. Det är
visserligen tänkbart att Brasilien, under tryck från agrobusiness och industri, skriver på ett lika dåligt avtal som EU skrev. Men just nu verkar Lula spela hårdare.

Nu är dock inte USA Brasiliens viktigaste handelspartner, det är Kina. Resultatet av den nuvarande krisen kan stärka relationerna med Kina, vilket i sin tur kan leda till en försvagning av USA:s ställning både mot Brasilien och globalt.

Nu är dock inte USA Brasiliens viktigaste handelspartner, det är Kina. Sedan Lula först tillträdde 2003 har han agerat mycket medvetet för att stärka banden med Kina. Resultatet av den nuvarande krisen kan mycket väl bli en ytterligare förstärkning av relationerna med Kina, vilket i sin tur kan leda till en försvagning av USA:s ställning både mot Brasilien och kanske rent av globalt. Kina har tydligt ställt upp sig bakom Brasilien, och samarbetet inom BRICS kan stärkas ytterligare.

Trumps angrepp har åtminstone på kort sikt gynnat Lula, som dessutom just nu även stärkt sin ställning i landet. Den brasilianska kongressen som lutar åt höger ställer hela tiden till problem för honom. För att klara budgeten har han velat införa skatter på finansiella transaktioner. Kongressen har vägrat, men kanske kan han få stöd av Högsta Domstolen för detta. De folkliga rörelserna och vänstern har nu inlett en kampanj för rättvisare skatter. Under ett event i Salvador sågs Lula bära ett plakat ”Skatta de superrika”. Kampanjen har fått ett gehör av befolkningen och verkar ha ökat stödet för Lula. I oktober 2026 är det presidentval och den då 81-årige Lula verkar ställa upp igen, något alternativ syns inte på vänstersidan.

Hur kommer konflikten med Trump att påverka opinionen? Inledningsvis stärker den Lula gentemot högern. Men vad händer om massor med jobb försvinner och ekonomin krymper?