Den 1 juli börjar den nya könslagen gälla. Det är nu lättare att byta juridiskt kön – men är det alltför lätt? Risken är att barn och unga far illa och drivs in i psykisk ohälsa, när samhället enbart ägnar sig åt att bekräfta individens upplevelse av att vara född i fel kön. Detta menar Genid, föräldrar till barn med könsdysfori.

Genid anser att den nya lagen om könstillhörighet gör det allt för lätt att byta juridiskt kön. Socialstyrelsen har i sitt kunskapsstöd inte tagit hänsyn till att behovet av särskilda hänsyn för unga mellan 16 och 25 år. Vi är rädda för att en juridisk transition skall öka viljan till att göra medicinska och kirurgiska förändringar. 

Att byta juridiskt kön är i och för sig reversibelt men det komplicerar livet att ha betyg och andra viktiga dokument med fel personnummer. Det säger sig självt att en 16 åring eller för den delen 18 åring saknar ett långsiktigt perspektiv på sitt liv. Ett viktigt skäl att vara återhållsam för 16-25 år är att hjärnans förmåga till konsekvensbedömning inte är färdigutvecklad förrän vid 25 årsåldern. Att då kunna byta juridiskt kön med hjälp av endast ett digitalt möte med en psykolog eller kurator inom sjukvården är inte att värna om människan. Det är samhällets och vårdens skyldighet att värna om alla människor.

Hjärnans förmåga till konsekvensbedömning är inte färdigutvecklad förrän vid 25 årsåldern. Att då kunna byta juridiskt kön med hjälp av endast ett digitalt möte med en psykolog eller kurator inom sjukvården är inte att värna om människan.

Vi vill stötta våra barn och ungdomar i att utforska sin personlighet och hitta sitt sätt att leva – utan att styras av könsroller och normer. Men vi är förtvivlade över att de mår så dåligt och känner sig obekväma i sina kroppar. Vi vill att unga med könsdysfori ska mötas med öppenhet, försiktighet och forskningsbaserad vård.

Genid är en politiskt, religiöst och ideologiskt obunden förening. De flesta i Genid är föräldrar till unga personer som i tonåren plötsligt upplever att de har ett annat kön än deras kroppar visar. Vi har sedan 2018 stöttat föräldrar som är oroliga för hur vården och samhället tar sig an problemet med könsdysfori. Vi har i många år kämpat för våra barn mot vården som haft som fokus att bekräfta upplevelsen att vara född i fel kropp. De har som enda behandling gett stopphormoner, könskonträra hormoner och kirurgi.

Idag har en majoritet av barn med könsdysfori en eller flera andra psykiatriska
diagnoser. Enligt en vetenskaplig finsk studie är det inte könsdysforin i sig som ökar självmordsrisken.

Vi motsätter oss inte mogna, vuxna transpersoners möjligheter att få den behandling de behöver. Men det är ingen som vet varför vi under de senaste 10 åren i västvärlden ser en explosionsartad ökning av unga, framför allt flickor, med könsdysfori. Innan vi vet det måste samhället inta en försiktig och undersökande roll. Idag har en majoritet av barn med könsdysfori en eller flera andra psykiatriska diagnoser. Enligt en vetenskaplig finsk studie är det inte könsdysforin i sig som ökar självmordsrisken.¹

Det är istället psykiatriska och neuropsykiatriska tillstånd som ökar självmordsrisken. Att kunna byta juridiskt kön utan att annan problematik behandlas är inte att värna om den enskilda människan.
I en studie från Tyskland, publicerad i maj 2024 har personer i åldern 5-24 med diagnosen könsinkongruens 2013-2022 följts i 5 år.² Över 63 procent har ”vuxit ur” könsdysforin, för gruppen flickor 15-19 år, som utgör majoriteten i den nya gruppen av unga med könsdysfori, uppfyllde 72,7 procent inte diagnosen könsdysfori inom 5 år.

Att personer med könsdysfori ångrar sig brukar dessutom uppdagas inom 10 år, så den verkliga förekomsten är sannolikt ännu högre än vad den tyska studien visade. Vi anser att med de föreskrifter och kunskapsstöd som Socialstyrelsen lagt fram, kommer det att bli alltför lätt att byta juridiskt kön.  Att det ska bli en förenkling är den nya lagen tydlig med, men är det verkligen lagens intention att det ska vara så enkelt att byta juridiskt kön som Socialstyrelsens nya kunskapsstöd gör gällande?

Att kunna byta juridiskt kön utan att annan problematik behandlas är inte att värna om den enskilda människan.

I utredningen står det att det skulle bli allt för komplicerat för Socialstyrelsen och hälso- och sjukvårdspersonalen att till exempel redogöra för om och hur den enskilde uppfyller rekvisiten. Vi anser att man på detta sätt tar allt för lätt på vad en juridisk ändring av kön innebär för den enskilde och samhället. 

Vi anser att patientsäkerhet och barnens bästa är viktigare än tillgänglighet till de som ska skriva ett intyg. För barn mellan 16 och 18 år bör även barnkonventionens skrivning om barnets bästa beaktas i kunskapsstödet, samt Patientlagen om anpassad information. Detta mot bakgrund av att unga har mindre livserfarenhet och mognad och svårare att överblicka konsekvenser. Av dessa skäl vill vi i Genid mana till försiktighet, i synnerhet när det gäller unga mellan 16 och 25 år.

Vi vill inte se våra ungdomars hälsa och framtid ödelagd. Gör om, gör rätt!