En dag när medelklassen kommer till jobbet sitter en chattbot på dess plats

Denna bild är ett resultat av ett AI-samarbete mellan Blundlund och Parabol.
Denna bild är ett resultat av ett AI-samarbete mellan Blundlund och Parabol. Du kan läsa mer om vårt samarbete här.

Vem behöver kommunikatörer och forskare när AI kan göra jobbet? Programmeraren Jacob Oscarson varnar för en framtid där en farlig klass blir arbetslös. 

AI kommer oundvikligen att få stora konsekvenser för maktfördelningen i arbetslivet. Det ger kapitalet en möjlighet att öppna upp en helt ny front i klasskampen: att på allvar börja ersätta det kunskaps- eller medieproducerande mellanskiktets arbetskraft med automatisering. En kvalitativ skillnad alltså — hittills har utkonkurrerandet av arbetsuppgifter (nästan) varit helt förbehållet arbetarklassen.

De medelklassyrken som löper störst risk att automatiseras bort på grund av den nya generationens AI-system är kommunikatörer, informatörer, revisorer, bruksillustratörer samt skribenter av enklare underhållstexter och sociala medieinlägg. Fotomodell är kanske inte ett typiskt medelklassyrke, men om bilden av en klädmodell skapas digitalt behövs varken fotomodell eller fotograf.

Den största konkurrensen om arbetsuppgifter kommer dock uppstå från effektivisering. Det gäller exempelvis programmerare, omvärldsanalytiker, projektledare, redaktörer, samhällsvetenskapliga forskare och skribenter av faktatexter. Lärare kan i vissa fall ersättas av AI som ger digitalt skapade lektioner. Och detta är bara ett minimalt urval av de mest uppenbara yrkena, listan lär bli lång.

I korthet kan man säga att en stor bit av medelklassen inte längre kommer få behålla sina medelklassjobb. Det är oklart hur de skall försörja sig istället.

I korthet kan man säga att en stor bit av medelklassen inte längre kommer få behålla sina medelklassjobb. Det är oklart hur de skall försörja sig istället.

Högertyckare gillar att säga att de kommer att gå över till nya idag okända jobb, men ger som vanligt inga förslag på hur de skulle kunna tänkas se ut. I likhet med högerns rop på elflygplan tycks det mest vara självsuggestioner och vanligt hederligt önsketänkande.

Medelklassens öde är inte hela historien om AI och klasskamp: kapitalet kan stärka sin makt med hjälp av själva produktivitetsökningen. När färre gör allt mer stärks arbetsköparens makt eftersom hotet om undandragande av arbetet får sämre bett. Strejker och maskningsaktioner får mindre effekt när en liten grupp strejkbrytare plötsligt får förmågan att uppehålla produktionen mycket mer än tidigare.

På köpet kommer såklart ojämlikhet. Investmentbanken Goldman Sachs skriver i en rapport att ”Generativ AI kan öka BNP med 7%. 1 Man borde kunna tänka sig i vems fickor lejonparten av den ökningen kommer att hamna. Rapporten nämner också det faktum att mycket AI-teknik kommer att komplettera snarare än ersätta arbetare, alltså åter att färre kommer att göra mer.

Så vad händer när villapappor plötsligt finner sig ”nedgraderade” från projektledare till Foodorabud? Först och främst att det blir svårt att behålla villan och Teslan.

Så vad händer när villapappor plötsligt finner sig ”nedgraderade” från projektledare till Foodorabud?

Den fantastiska SF-serien ”Years and Years” visade skickligt hur den familjen ur villaklassen utan sin villa måste flytta in hos den nu före detta familjeförsörjarens mor och förlorar i stor sett all sin sociala status. 2 Vi får se många närbilder på den före detta familjeförsörjaren som är uppenbart ovan vid fysisk ansträngning och att se ett krisigt gatuliv i vitögat. En mycket levandegörande dramatisering.

Vi står inför en dynamik i klasskampen där jämförelser kan göras även om det alltid är osäkert att göra prognoser om framtiden utifrån historien. Vissa reservationer alltså, men här är några: ett sätt är att försöka förutspå konsekvenser av detta är att jämföra med tidigare händelser som hade likartade effekter. Sociala kriser inom mellanskiktet har haft en tendens att nära fascistoida samhällsutvecklingar.

Den fallande medelklassen i länder som Argentina och Chile under kalla kriget kan vara en rimlig jämförelse. Fenomenet “fallande medelklass” var en viktig anledning till att reaktionära krafter kom till makten. Medelklassen där och då upplevde sig ha en nyss svunnen guldålder bakom sig. En känsla av att vara fråntagen något man hade självklar rätt till var vanlig. Sådana sociala utvecklingar leder ofta till en jakt på syndabockar. Dåtidens kuppmakare utmålade ett diffust kommunistiskt hot och fick delvis medelklassens stöd. Medelklassen här och nu kommer att finna sig i en likartad situation av att nyligen varit gynnad men plötsligt bli missgynnad.

I vår tid tillkommer dessutom mellanskiktets historiskt höga skuldsättning. Tillsammans med inflation är det inte svårt att tänka sig ännu mer konfliktpotential.

En annan tänkbar reaktion från ett fallande mellanskikt är teknikfientlighet. Men med tanke på hur medelklassen gynnats av den tekniska utvecklingen sedan industrialiseringen har jag svårt att tro att villapapporna skulle bli digitala ludditer. Stalltipset torde snarare vara att fortsätta på vågen av att leta syndabockar som dominerat länge.

Migranter lär som vanligt ligga illa till som syndabockar. Efter 30 år av retorisk användning är det troligt att det blir den politiska högerns metod om de anar konturerna av en marxformad uggla i mossen av vad som den är van vid är dess egen klassbas. Krigshetsande är också ett populärt sätt att avreagera sig, och nu finns dessutom ny erfarenhet av ett hett krig att använda som motiv, samtidigt som ett nytt kallt krig med Kina seglar upp under samma tid som det här utspelar sig.  Militär expansion ger dessutom en god möjlighet för medelklassen att försörja sig, åtminstone till en början. Kopplingen mellan stora militärapparater, militärindustri och krigspropaganda borde vara uppenbar för alla utom de mest blåögda liberaler.

Krigshets är tyvärr ett ännu större riskbeteende i kombination med AI-teknologi än det varit tidigare, för att släppa loss AI-mjukvara i dödliga vapensystem ger ett AI-system är naturligtvis per definition farligt. Förutom den uppenbara faran i autonoma vapensystem som agerar mer eller mindre på eget initiativ kommer farorna med en kapprustning med oklart slut.

Militaristisk konkurrens för att snabbast få fram dödligast möjliga AI-vapen får den kapitalistiska konkurrensen om att bli först till marknaden med den senaste smarta mjukvaran att framstå som harmlös.

Det för oss in på den existentiella frågan: AI kan alltså vara en existentiell risk för hela mänskligheten. Framtidsrisken går bortom frågan om klasskamp men är ändå intressant eftersom framtidsriskens mekanismer har många gemensamma mekanismer med AI:s roll i klasskampen. Mer om detta lite längre ner.

Hur medelklassen skall försörja sig istället om många blir övertaliga skulle av ett framsynt samhälle kunna användas för att återuppliva den offentliga sektorn. Till en början kan introduktionen av AI-system skapa ett sug efter utvecklare som arbetar med AI i sig, men AI-systemen idag är så avancerade att det kräver väldigt mycket att utveckla dem. Flera debattörer som själva utvecklar AI-system har föreslagit medborgarlön, det är också en vanlig åsikt bland USA:s liberala debattörer. 3 4

Som antytts i stycket om krigshets och kapprustning nyss finns det också en fråga bortom klasskamp: frågan ifall AI-teknologi kan utgöra en risk för mänsklighetens fullständiga utrotning. Denna fråga väckte naturligt nog stor uppmärksamhet när ett öppet brev publicerades om att pausa all AI-utveckling i 6 månader. För att förstå varför kan det vara nödvändigt att förstå lite närmare vad AI egentligen är.

En förenklad modell som ändå är meningsfull är teknik för att lagra mänsklig kunskap och ett visst mått av förnuft i datorn på ett sätt som sedan kan användas för att lösa problem

En annan viktig sak att veta är att AI-teknik har två huvudsteg: träning och användning. Träningen producerar en modell som kan liknas vid en datafil, den kan sedan kopieras från ställe till ställe och användas i mindre kraftfulla system, tex en hemdator, mobiltelefon eller datorn som styr en drönare, bil eller kryssningsmissil.

Åter till de stora datacentren: sedan 2017 har ett stort genombrott pågått. Först diskret, men strax före jul 2022 släppte företaget Open AI sin publika demonstration under namnet ”ChatGPT”. GPT i ChatGPT står för ”Generative Pretrained Transformers”, det brukar översättas som ”stora språkmodeller”, Chat eftersom Open AI skapade ett gränssnitt som liknar välbekanta chat-appar som t.ex WhatsApp eller SnapChat. 5 6 Den 14:e mars 2023 släpptes sedan en ny version av den underliggande teknologin GPT, GPT-4.

I debatten bland utvecklare blev GPT-4 snabbt väldigt omskrivet eftersom också erkänt kända och kunniga personer inom utvecklingen av AI togs på sängen av hur stort steget var mellan den tidigare versionen, GPT-3.5 och den nya GPT-4 var.

En gammal diskussion om skillnaden mellan AI och AGI återuppstod, G:et i AGI står för ”generell”. 7 I dessa diskussioner är definitionen att AI står för ett system skräddarsytt för en viss uppgift medan AGI står för ett datorsystem som skall ha ungefär samma sorts intelligens som vi människor har.

GPT-4 tycks i mycket större utsträckning än GPT-3.5  uppvisa något som liknar förståelse av mänskligt språk som inte är det minsta anpassat för att läsas av ett datorprogram. I och med det korsas en gräns som aldrig korsats förut under datorteknikens grovt räknat 77 år: från att det varit människans uppgift att göra sig förstådd av datorn var det plötsligt datorns uppgift att förstå människan.

I och med det korsas en gräns som aldrig korsats förut under datorteknikens grovt räknat 77 år: från att det varit människans uppgift att göra sig förstådd av datorn var det plötsligt datorns uppgift att förstå människan.

Några forskare påstod till och med att AI nu var snuddande nära att övergå i AGI. 8

Det har varit ytterst svårt för forskare att urskilja någon mening eller struktur  i modellerna. AI-kritikern Eliezer Yudkowski kallar dem för ”enorma obegripliga matriser”. 9 10 I Yudkowskis intellektuella miljö i synnerhet och inom intellektuellare IT-kretsar i allmänhet utgör denna term ett gravt underkännande av tillförlitligheten hos teknologin, ett uttryck som helt enkelt kan låta som en teknisk tveksamhet men i hans miljö snarare är en grov svordom.

Yudkowski är en av de mest extrema alarmisterna. I en artikel i tidskriften Time uttrycker han detta i bla meningen ”Om vi verkligen gör det här (dvs utvecklar AGI: min kommentar) kommer vi alla att dö”. Han går sedan vidare och säger ”var villig att rikta flyganfall mot datacenter som fortsätter utveckla AGI” alltså att man bör riskera militärt våld mot aktörer som inte följer ett tänkt stoppavtal. 11

Det hela står och faller med att det måste vara möjligt att skapa AGI. För det andra måste denna generella intelligens ges ”tillgång till sig själv”, dvs den måste tillåtas att modifiera sin egen modell för att förbättra den för att sedan återstarta sig själv baserat på den förbättrade modellen. I teorien skulle det kunna ske 100 000-tals gånger per dygn. Det är detta som skulle kunna leda till det som kallats superintelligens. 12 Det går naturligtvis inte att säga vad det skulle betyda om en sådan fanns, men många kända debattörer uttrycker rädsla.

Däremot finns goda invändningar om det här alls är möjligt. Det är inte klarlagt ifall generell intelligens hos ett renodlat datorprogram alls är möjligt. Det har t.ex argumenterats att intelligens inte kan finnas utan en kropp, både perception och möjlighet till manipulation av en fysisk verklighet måste finnas för att något skall kunna få generell intelligens.

Det är inte klarlagt ifall generell intelligens hos ett renodlat datorprogram alls är möjligt. Det har t.ex argumenterats att intelligens inte kan finnas utan en kropp.

Det ha också hävdats att traditionella datorer saknar förutsättningar för AGI och att kvantmekaniska effekter måste till för att skapa AGI. 13 14

Flera goda invändningar alltså. Om generell intelligens är omöjligt givet de system som finns är all oro som ventileras för tillfället bara hypotetisk.

Personligen tycker jag det är svårt att bilda mig en uppfattning trots över 25 års erfarenhet av IT-system men eftersom så många väldigt kunniga människor har uttryckt oro, framför allt Geoffrey Hinton som är en av de ledande utvecklarna av denna typ av system uttryckt oro kan jag inte avfärda den helt. 15

Vad som gör att jag själv ändå inte helt tillhör det alarmistiska lägret är kunskapsteoretiska resonemang: för det första bygger de oroades argument på en kedja av komplicerade händelser som alla måste stämma för att det skall kunna ske någon katastrof där varje händelse har relativt låg sannolikhet. Summerar man riskerna hamnar risken långt under de risker som klimatkrisen utgör.

Alarmisternas argument bygger på en kedja av komplicerade händelser som alla måste stämma för att det skall kunna ske någon katastrof där varje händelse har relativt låg sannolikhet. Summerar man riskerna hamnar risken långt under de risker som klimatkrisen utgör.

Den som är nyfiken kan studera detaljer i Ari Allyn-Feuer och Ted Sanders artikel ”Transformativ AGI före 2043 är  <1% troligt”. 16 Inte i närheten av faran i klimatförändringarna alltså.

Men återigen: om förutsättningarna för AGI inte finns i dagens teknik är det senaste stycket bara en tankeövning att ha i bakfickan till den dag som förutsättningarna för AGI faktiskt finns. Det är inte idag.

Fotnoter


  1. ”Generative AI could increase global GDP by 7%”: https://www.goldmansachs.com/intelligence/pages/generative-ai-could-raise-global-gdp-by-7-percent.html[]
  2. ”Years and Years”: https://www.bbc.co.uk/programmes/m000539g[]
  3. T.ex Sam Altman, Open AI, /”Mores Law for Everything”/: https://moores.samaltman.com/ Connie Loizos (Techcrunch), /”We all contribute to AI — should we get paid for that? ”:  https://techcrunch.com/2023/04/21/as-ai-eliminates-jobs-a-way-to-keep-people-afloat-financially-thats-not-ubi[]
  4. T.ex Annie Lowrey (The Atlantic), ”Before AI Takes Over, Make Plans to Give Everyone Money”: https://www.theatlantic.com/ideas/archive/2023/05/ai-job-losses-policy-support-universal-basic-income/674071/, Connor Axiotes (Adam Smith Institute), ”Basic income and AI-induced unemployment”: https://www.adamsmith.org/blog/basic-income-and-ai-induced-unemployment[]
  5. OpenAI: https://openai.com/about, företagets egen sida är mest reklam, en lite mer objektiv beskrivning finns hos ”AI Magazine”: https://aimagazine.com/machine-learning/timeline-openai[]
  6. ”Generative Pretrained Transformers”: https://insights2techinfo.com/generative-pre-trained-transformer/[]
  7. AI Vs AGI: What’s The Difference?” (Terence Mills): https://www.forbes.com/sites/forbestechcouncil/2018/09/17/ai-vs-agi-whats-the-difference/[]
  8. ”Sparks of Artificial General Intelligence: Early experiments with GPT-4”: https://www.microsoft.com/en-us/research/publication/sparks-of-artificial-general-intelligence-early-experiments-with-gpt-4/[]
  9. Eliezer Yudkowski: https://www.zgr.net/en/people/eliezer-yudkowsky-biography-fact-career-awards-net-worth-and-life-story/[]
  10. Giant Inscrutable Matrices: https://www.lesswrong.com/posts/uMQ3cqWDPHhjtiesc/agi-ruin-a-list-of-lethalities[]
  11. ”Pausing AI Developments Isn’t Enough. We Need to Shut it All Down”: https://time.com/6266923/ai-eliezer-yudkowsky-open-letter-not-enough/[]
  12. Bostrom (2014), Superintelligence: Paths, Dangers, Strategies: https://www.bokus.com/bok/9780199678112/superintelligence/[]
  13. ”The quantum boost to AI paves the way for AGI” (Hasan Selman): https://dataconomy.com/2022/06/21/quantum-artificial-intelligence/[]
  14. Embodied Cognition, https://www.sciencedirect.com/topics/neuroscience/embodied-cognition[]
  15. ”‘Godfather of AI’ Geoffrey Hinton quits Google and warns over dangers of misinformation”: https://www.theguardian.com/technology/2023/may/02/geoffrey-hinton-godfather-of-ai-quits-google-warns-dangers-of-machine-learning[]
  16. ”Transformative AGI by 2043 is <1% likely” (Allyn-Feuer, Sanders): https://arxiv.org/abs/2306.02519 Den enligt mig viktigaste slutsatsen:  ”Genom att multiplicera de seriellt villkorsbaserade sannolikheterna uppskattar vi att transformerande AGI (Artificiell Generell Intelligens) före 2043 har en sannolikhet på  0,4%. En sannolikhet över 10% verkar kräva sannolikheter i delsteg som känns orimligt höga och till och med 3% tycks osannolikt.”[]
Jacob Oscarson
Programmerare

Bli prenumerant!

Parabol är öppen och gratis att läsa. När du delar en artikel från Parabol för att diskutera den med dina vänner ska de inte mötas av en betalvägg. Vi vill att våra skribenters texter skall kunna läsas av så många som möjligt.

Tack vare att du blir prenumerant kan detta bli möjligt:

  • Finansierade omkostnader

  • Spännande och bättre reportage

  • Råd att betala våra skribenter

Latte 50 kr/mån Dagens lunch 100 kr/mån Super delux 500 kr/mån

Här kan du läsa mer om Parabol och hur du kan stötta oss.