Filmaffisch för The Time Machine (1960)

Planscherna är tidens tecken. De ska väcka känslor, locka köpare, värva röster. Stefan Arvidsson gräver i arkiven och tolkar politiska planscher från förr.

I socialisten H.G. Wells dystopiska science fiction-roman The Time Machine (1895; Tidsmaskinen, 1976) möter framtidsresenären två diametralt motsatta människoraser. I framtidsvärlden lever morlockerna (Morlocks).

De arbetar under jorden med ”stora obegripliga maskiner”. Där lever också de vackra och graciösa, men
lättjefulla och lätt uttråkade, eloanerna (Eloi). De båda människoraserna är resultatet av det klassamhälle
som Wells såg runt omkring sig: arbetarna har genetiskt utvecklats till (men utvecklats är förstås fel ord)
morlockerna, medan kapitalisterna har blivit till ett nytt slags blåblodiga. Eloanernas nedärvda klassegenskaper gör att de inte bryr sig ett smack om andras väl och ve, om kultur eller historia, om varifrån deras mat och kläder kommer (svar: från morlockerna) eller vart ödet kommer att föra dem (svar: föda åt morlockerna).

Inte oväntat fick morlockerna i Hollywoods filmatisering av Wells roman 1960 drag av något slags generisk vilde och det politiska innehållet försvann. Ingen vill åka tillbaka och se filmversionen från 2002.

Finns film från 2002. Källa: Wikipedia.

Stefan Arvidsson
Professor i religionshistoria vid Linnéuniversitetet

Bli prenumerant!

Parabol är öppen och gratis att läsa. När du delar en artikel från Parabol för att diskutera den med dina vänner ska de inte mötas av en betalvägg. Vi vill att våra skribenters texter skall kunna läsas av så många som möjligt.

Tack vare att du blir prenumerant kan detta bli möjligt:

  • Finansierade omkostnader

  • Spännande och bättre reportage

  • Råd att betala våra skribenter

Latte 50 kr/mån Dagens lunch 100 kr/mån Super delux 500 kr/mån

Här kan du läsa mer om Parabol och hur du kan stötta oss.