Hamnarbetare: Vi strejkar för alla arbetares rätt

Tobias Wasberg strejkar för Erik Helgeson. Foto: Christina Söderlund.

Parabol har träffat Tobias Wasberg – skyddsombud och styrelseledamot i Hamnarbetarförbundet. Hamnarbetarförbundet har inte gett upp och kampen för Erik Helgeson är inte slut. Strejken handlar inte bara om Erik, i grund och botten handlar det också om rätten att organisera sig fackligt. En annan viktig punkt som Hamnarbetarförbundet just nu slåss för, är rättigheterna för bemanningspersonal.

Plats: Frihamnen, Stockholm Åt/drack: Christina Söderlund: kaffe med mjölk, Tobias Wasberg- ingenting.

Den 21 maj 2025 gick omkring 1 000 hamnarbetare i ett femtontal svenska hamnar ut i strejk. Sedan dess har konflikten mellan Svenska Hamnarbetarförbundet och arbetsgivarorganisationen Sveriges Hamnar trappats upp. En utlösande faktor var uppsägningen av vice ordförande Erik Helgeson. Efter en intervju i Göteborgsposten polisanmälde arbetsgivaren också honom för brott mot tystnadsplikten. Polisen lade ner förundersökningen då brott inte kunde styrkas. Men Hamnarbetarförbundet har inte gett upp och kampen för Erik Helgeson är inte slut. Strejken handlar inte bara om Erik, i grund och botten handlar det också om rätten att organisera sig fackligt. En annan viktig punkt som Hamnarbetarförbundet just nu slåss för, är rättigheterna för bemanningspersonal.

Jag begav mig till Frihamnen i Stockholm där jag träffade Tobias Wasberg – skyddsombud och styrelseledamot i Hamnarbetarförbundet. Tobias har arbetat som hamnarbetare i nästan tio år, och han tar sin roll som skyddsombud på stort allvar. För honom är det viktigt att ha en god arbetsmiljö med ett högt säkerhetstänk eftersom hamnar är en farlig arbetsplats där olyckor lätt kan ske om man inte är uppmärksam.

Vad var det som utlöste den här konflikten, var det uppsägningen av Erik Helgeson?
Jag skulle inte säga att det var enbart det, utan det är en ständig kamp, att hela tiden försöka mota Olle i grind från att få inskränkningar i våra rättigheter. Det är en bransch som konstant försöker effektivisera sig själv. Det är oerhörda summor pengar som styr det hela. Hamnen i Stockholm är ganska liten om man jämför med hamnen i Göteborg till exempel, vilket gör att om vi har den stora makten här så är det ingenting mot vad de kämpar med på västkusten.

Vi har haft ett hängavtal; det innebär att det är ett annat fackförbund som skrivit förstahandsavtalet, och då är det som styr.

Det är något vi har kämpat mot ända sedan den förra avtalsrörelsen. Vi har haft ett hängavtal; det innebär att det är ett annat fackförbund som skrivit förstahandsavtalet, och då är det som styr. Vi får ett likvärdigt avtal med samma rättigheter, och arbetsgivarna har en skyldighet att erkänna våra förtroendevalda, våra skyddsombud, kalla till förhandlingar, information osv. Det är egentligen ingen skillnad mellan ett förstahandsavtal och ett andrahandsavtal, däremot så är det en skillnad i vad avtalen består av. Som nu till exempel, så har Transport ingått ett avtal men som på inget sätt rör de förändringar som vi har tryckt på.

Vilka förändringar är det ni vill ha igenom?
Det ena är ju Erik Helgeson. Framför allt är det ett stärkt skydd mot förtroendevalda, så att det som hände Erik inte ska hända någon annan. Det som vi vill ha en förändring på är; om ett litet företag som det jag arbetar för skulle hamna i liknande situation som med Erik, att de väljer att säga upp någon på oklara grunder trots att de förlorat i arbetsdomstolen och andra instanser, så vill vi att det ska kosta dem väldigt mycket.

Om ett litet företag som det jag arbetar för skulle hamna i liknande situation som med Erik, att de väljer att säga upp någon på oklara grunder trots att de förlorat i arbetsdomstolen och andra instanser, så vill vi att det ska kosta dem väldigt mycket.

Ett litet företag kommer ju inte ha råd att betala väldigt mycket för att kunna köpa ut någon; men om vi vänder på det och tittar på ett väldigt stort, internationellt företag, som omsätter väldigt mycket pengar så blir det ju en struntsumma de betalar. Det gör ju att de kan köpa sig ut ur saker. Det finns ingen uppföljning eller några konsekvenser som påverkar dem negativt. Den uppföljning som finns nu består av en väldigt liten påföljd som inte kostar dom något. I nuläget blir vi behandlade ganska nonchalant, vilket är ganska konstigt med tanke på hur många vi faktiskt är.

Arbetsdomstolen gav ju er rätt att strejka, men jag läste att arbetsgivaren Sveriges hamnar försökte få det till att det var en överläggning och inte en central förhandling. Vad är skillnaden? Vad vill de uppnå?
Genom att inte kalla det förhandling så vill man kontrollera narrativet, det gör att det blir andra regler för uppföljningen om man ska ta det vidare till arbetsdomstolen. Det de hävdar nu är att vi inte har något avtal och därmed missat vårt fönster att ta det vidare. De är helt medvetna om att när det gamla avtalet har gått ut så är de fortsatt bundna av det tills nästa avtal är påskrivet. I just det här specifika fallet är det möten, det är tillfällen som är planerade långt i förväg. Det de gör är att försöka förändra det och kalla det något annat. Det är oerhört mycket fulspel.

Det är oerhört mycket fulspel.

Allt vi vill är att vi fortsätter ha ett högt skydd, att vi fortsätter ha en bra diskussion, och att vi ska kunna fortsätta verksamheten på ett säkert och lugnt sätt. Vi vill inte detta ska skada någon på något sätt, det vi vill påtala är att det måste finnas ett större skydd för de förtroendevalda. Vidare så har vi sett problem, framför allt på västkusten, när det gäller inhyrd personal från olika bemanningsföretag. Det frångås en hel del avtalsregler, och det gör att det skapas en oerhörd osäkerhet hos de som jobbar åt olika bemanningsföretag.

Får inhyrd personal inte fast schema?
Det kan vara så att de inte får fast schema, eller så får de ett fast schema som är väldigt öppet, det vill säga att arbetstagarna får sitta och vänta på att bli inringda och det skapar en situation där arbetstagarna inte kan planera sin fritid. Det är personal som utför exakt samma arbete som fast personal, de kör truck, de lastar av och på båtar, det är klart att de ska ha samma skydd och rättigheter som vi har.

Man kan inte bygga upp en organisation som lutar sig på timanställda stående på stand by, som går på någon form av jourschema utan att få betalt för det. Om det nu behövs ett tomt schema så skulle jag vilja se att de tittar på utökade ersättningar eller hur man på annat sätt kan kompensera dem. Om jag ingår ett avtal med min arbetsgivare så ska jag ju känna mig trygg med vilka förväntningar de har på mig, på samma sätt ska ju jag också kunna känna mig trygg med att veta när jag jobbar och inte jobbar, veta när jag ska kunna hämta på dagis eller inte. Där är vi inte nu. De har hittat ett sätt att använda tredje part som bemanningsföretag.

Man kan inte bygga upp en organisation som lutar sig på timanställda stående på stand by, som går på någon form av jourschema utan att få betalt för det.

Min bedömning är att det skapar en bättre möjlighet för arbetsgivaren att bolla med personalen, lättare att bolla med timmar. Man behöver inte följa semesterregler, man behöver inte följa arbetsmiljöregler. De hyr ju in en tjänst från ett annat företag så det blir ju upp till det inhyrda företaget att följa de reglerna. Den inhyrda personalen har ju inte samma möjligheter att få en fast tjänst, det blir som ett slags limbo.

Ni har fått mycket stöd av omvärlden?
Ja, vi har oerhört mycket stöd och det är väldig skönt. Vi har en pågående kommunikation internationellt, från USA:s västkust, från Australien och Europa, med olika fackförbund och det är väldigt skönt i den här situationen. Det visar att vi inte står ensamma här hemma i Sverige, för ibland känns det ganska tröstlöst.

Får man lön när man strejkar?
Det som händer är att vi får en spegelaktion från arbetsgivaren/ företaget, en så kallad lockout. Det betyder att under strejkperioden får vi inte komma in på arbetsplatsen, vi blir avstängda fysiskt och på andra sätt. Vi får heller ingen lön under den tiden. Det kan bli en ganska knivig situation, för företaget vet inte alltid vilka de kan “lockouta”, de har ingen rätt att försöka ta reda på vilken facklig tillhörighet du har. Däremot har vi sett hur de har försökt få fram det på olika sätt.

Det är inte lagligt?
Nej, jag tror inte ens de får fråga, utan det handlar om att de inte får kartlägga personalen, vi har organisationsfrihet i Sverige. Men i många fall tror jag att det handlar om ren okunskap, det står en stressad arbetsledare eller tjänsteman någonstans och försöker göra sitt jobb, och jag har full förståelse för den stressen. Med det sagt så får man ju inte bryta mot reglerna. Vi som organisation lägger väldigt mycket tid på att se till att saker görs på rätt sätt, det är väldigt viktigt för oss eftersom vi kräver det av andra.

Om man inte är fackligt ansluten när det utbryter en strejk, kan arbetsgivaren ringa in en då?
Ja det kan de ju, men om du går in och jobbar under strejken så blir det ju strejkbryteri, men arbetsgivaren kan inte tvinga dig, du har rätt att säga nej och hänvisa till att du inte vill jobba på grund av strejken. Med det sagt; du behöver ju inte uppge din tillhörighet. Det är också därför vi har en strejkkassa och det är därför vi är förberedda på att sådana här situationer kan uppstå. Livet pågår ju även fast det är strejk

Hur påverkas ekonomin när ni strejkar? Är det någon industri som brukar märkas av extra mycket?
Det är helt beroende på vad den hamnen gör. Om man tittar på containerhamnen i Norvik så är det ju många olika företag som använder den, det kan påverka allt från olika läkemedelsföretag till privatpersoner som handlat från Wish. Där är det ju en ganska bred påverkan ekonomiskt.

Om man tittar på containerhamnen i Norvik så är det ju många olika företag som använder den, det kan påverka allt från olika läkemedelsföretag till privatpersoner som handlat från Wish.

Sen har du ju hamnar som jobbar specifikt mot pappersbruk eller energi till exempel, och om de hamnar i en strejksituation så blir det ju väldigt kännbart på en gång nästan och ganska stora summor pengar väldigt snabbt. Framför allt blir det ringar på vattnet – det blir fördröjningar i vissa instanser och i vissa verksamheter stoppas arbetet helt. Det är just därför det är viktigt för oss att kunna använda de medel vi har.

Vad är viktigast för folk att förstå om er strejk?
Hos våra medlemmar så är det viktigt att veta att det finns en organisation som skyddar dem. Vi visar att vi gör allt i vår makt för att uppnå våra mål, och att vi kommer gå väldigt långt för att nå dem. Generellt sett, i samhället, så är det egentligen samma svar, men det jag söker där är att få folk att förstå VARFÖR vi gör saker.

Vi slåss inte bara för vår egen skull, utan för att behålla och förbättra möjligheter för att kunna ha ett drägligt arbetsliv. Maskinförare, byggnadsarbetare, ja, branscher där det generellt sett är ganska stora skillnader i arbetstrygghet, det är det stora skälet.

Det är inte bara vår bransch det här gäller, det här kan sätta standarden för alla branscher. De ringarna på vattnet som det här kommer ge, och det har vi sett förut, är ganska stora förändringar på andra arbetsplatser, och det ser jag som en väldigt viktig punkt. Vi slåss inte bara för vår egen skull, utan för att behålla och förbättra möjligheter för att kunna ha ett drägligt arbetsliv. Maskinförare, byggnadsarbetare, ja, branscher där det generellt sett är ganska stora skillnader i arbetstrygghet, det är det stora skälet. Vi vill ju inte se att det här blir ett prejudikat, blir det okej att göra så här mot oss så kommer det bli okej att göra på andra arbetsplatser. Vi måste hålla i och göra det här.

Vi har inte känt att vi har haft samma rättigheter och de skyldigheter som arbetsgivaren har haft har inte fullföljts. På vissa arbetsplatser fungerar det, men på vissa fungerar det inte alls.

Den viktigaste punkten ni slåss för nu är alltså facklig organisation?
Precis. Samt tryggheter och rättigheter för bemanningspersonal så att de faktiskt kan ha en fritid, och kunna planera och leva sina liv i lugn och ro. Framför allt vill vi bli bemötta på ett plan där vi blir respekterade som organisation, att vi inte blir avfärdade, och där vi faktiskt får ett uppföljningsarbete, och att vi faktiskt bjuds in och får vara delaktiga. Jag tycker det är väldigt konstigt att inte fler organisationer i andra branscher reagerar på det som händer oss just nu, i den svenska arbetstagare/arbetsgivarrollen, att de inte ser allvaret i det som händer nu. Det kokas ner till att man nedmonterar en facklig organisation, det skydd som vi har byggt upp som är lagstadgat.

Jag blir så oerhört stolt att det finns en vilja att stå upp för det som är rätt hos våra medlemmar, arbetskamrater och i vissa fall bland tjänstemän.

Varför engagerade du dig fackligt?
Jag valde att engagera mig för jag vill kunna vara med och påverka. Jag har i hela mitt liv hamnat i den typen av positioner. Jag har jobbat inom försvaret och inom bevakning. Jag har en ganska naturlig vilja att se till att man har det bra och tryggt. Att du inte ska behöva ha ont i magen för att du är stressad, att du inte tar med dig jobbet hem så att säga, eller att du ska riskera att göra illa dig fysiskt, det är jätteviktigt. Hamnarbete har historiskt setts som ett ganska lågstatusyrke, i början på 1900-talet var det ju samhällets botten som gjorde den här typen av arbete med inget eller väldigt dåligt skydd.

Hamnarbete har historiskt setts som ett ganska lågstatusyrke, i början på 1900-talet var det ju samhällets botten som gjorde den här typen av arbete med inget eller väldigt dåligt skydd.

Vi har kommit väldigt långt idag, men folk före mig har kämpat väldigt hårt för att vi ska ha det skyddet. Vi är väldigt duktiga på att hålla ett högt säkerhetstänk och vi är duktiga på att hålla på våra rättigheter idag, att vara med att påverka, att sitta med vid förhandlingsbordet för att kunna säkerhetsställa en bra arbetsmiljö.

Nu står vi vid ett vägskäl, där vi ser en trend som går åt helt fel håll, inte bara lokalt, utan även globalt. Vi ser väldigt starka makter som försöker påverka saker för sitt eget intresse. Det går ut över skyddsarbete och det går ut över förtroendevalda, det ser jag som oerhört allvarligt.

Tror du att folk har blivit avskräckta från att engagera sig fackligt?
För mig personligen så är det inte så, det befäster snarare att jag står upp för det jag tror på och vad jag är övertygad om är rätt sak att göra. Men jag kan ha förståelse för om andra blir det, speciellt efter det som hände Erik. Framför allt när avsaknaden av reaktioner från samhället var så tydlig. Vi har oerhört stora organisationer som påstår sig stå på arbetstagarens sida, men som vi inte hört någonting ifrån alls och det är bekymmersamt.

Jag är väldigt stolt att få representera mina arbetskamrater och att jag får vara en del av det arbetet. Att hamna i den här situationen, där man måste ta ställning så väldigt tydligt ger också en stolthetskänsla, framför allt över hur starka människor är, hur stark Erik är som fortsätter att arbeta för våra medlemmar och i förlängningen också för vårat samhälle.

I början av juni presenterades ett bud från medlarna, men enligt Hamnarbetarförbundet innehöll det inga förändringar alls. Det saknade både förstärkt skydd för fackligt förtroendevalda och förbättringar för bemanningsanställda. Förbundsstyrelsen avvisade därför budet enhälligt. Sedan dess har nya stridsåtgärder vidtagits och parterna har fortfarande inte kommit överens om ett nytt avtal.

Christina Söderlund
Praktikant på Parabol

Bli prenumerant!

Parabol är öppen och gratis att läsa. När du delar en artikel från Parabol för att diskutera den med dina vänner ska de inte mötas av en betalvägg. Vi vill att våra skribenters texter skall kunna läsas av så många som möjligt.

Tack vare att du blir prenumerant kan detta bli möjligt:

  • Finansierade omkostnader

  • Spännande och bättre reportage

  • Råd att betala våra skribenter

Latte 50 kr/mån Dagens lunch 100 kr/mån Super delux 500 kr/mån

Här kan du läsa mer om Parabol och hur du kan stötta oss.