Julian Assange har suttit inspärrad utan dom i säkerhetsfängelset Belmarsh i London i fyra och ett halvt år utan att vara dömd för något brott. Den 20-21 februari ska två domare avgöra om en utvisning kan verkställas. I detta öppna brev till svenska riksdagsledamöter skriver DN:s f.d. chefredaktör Arne Ruth om Sveriges ansvar – ett brev som DN vägrat publicera.

Bästa riksdagsledamot!

Den australiske journalisten Julian Assange, grundare av Wikileaks, sitter sedan flera år isolerad i det brittiska högriskfängelset Belmarsh. Det finns en akut risk för att Storbritannien kommer att utlämna honom till USA där han hotas med 175 års fängelse. Eftersom Sverige är medskyldigt till denna situation, ber vi Dig göra vad Du förmår för att hans situation uppmärksammas: han ska inte utlämnas till USA utan istället omedelbart friges.

Julian Assange är varken åtalad eller dömd för brott. Det enda skälet till att han hålls fängslad är att han som journalist har avslöjat krigsförbrytelser som har begåtts av USA:s trupper i Irak och Afghanistan.

Julian Assange har suttit inspärrad utan dom i säkerhetsfängelset Belmarsh i London i fyra och ett halvt år. Storbritanniens högsta domstol har avgjort att kan utvisas till USA, och beslutet om utvisning har bekräftas av den brittiska regeringen, men domen har överklagats. Den 20-21 februari 2024 ska två domare avgöra om domstolen måste ta ställning till överklagandet innan en utvisning kan verkställas. Stella Assange, Julians fru som har rötter i Sverige, har benämnt tidpunkten för avgörandet “Dagen X”.

I boken Fallet Julian Assange – En historia om förföljelse, utgiven på tyska, engelska, italienska och svenska, beskriver Nils Melzer – tidigare FN:s särskilde rapportör om tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning – hur Julian Assange i Sverige, Storbritannien, Ecuador och USA har utsatts för ”politisk förföljelse, allvarlig juridisk godtycklighet och avsiktlig tortyr och misshandel” och hur han påverkats av ”långvarig exponering för psykologisk tortyr”. Det svenska åklagarväsendet har bidragit till personförföljelsen.

Julian Assange kom till Stockholm 2010 för att undersöka Wikileaks möjligheter att ha Sverige som framtida bas. På grund av Sveriges världsunika lag om yttrande- och tryckfrihet framstod vårt land som en idealisk plats för undersökande journalistik. Istället utsattes Assange i svenska media för en omfattande förtalskampanj. Han gavs aldrig möjlighet att ge sin syn på anklagelserna i domstol.

Julian Assange är varken åtalad eller dömd för brott. Det enda skälet till att han hålls fängslad är att han som journalist har avslöjat krigsförbrytelser som har begåtts av USA:s trupper i Irak och Afghanistan.

Nils Melzer ställde femtio frågor till Sveriges Utrikesdepartement. UD valde att lämna dem obesvarade. Den italienska undersökande journalisten Stefania Maurizihar med hjälp av advokaten Percy Bratt försökt få tillgång till den omfattande korrespondensen i fallet Assange mellan åklagarmyndigheterna i Sverige och Storbritannien. Hon har fått beskedet, såväl av brittiska myndigheter som av den svenska åklagarkammaren, att tusentals sidor e-post har raderats. Mot bakgrund av offentlighetsprincipen är det anmärkningsvärt att svenska åklagare förstört tusentals elektroniska dokument som rör ett av det senaste årtiondets mest uppmärksammade internationella rättsfall.

Ett åtal mot Julian Assange i USA bygger på en amerikansk spionlag från 1918. En fällande dom skulle innebära 175 års fängelse. Om Assange utlämnas från Storbritannien kommer han att föras till ett högriskfängelse i Arlington i delstaten Virginia, hemvist för CIA:s högkvarter, där jurymedlemmar kan väljas bland CIA-anställda. 

Julian Assange är journalist och förläggare på elektroniska media. I USA har åtal för spioneri hittills inte riktats mot journalister. De brottsanklagade har varit personer i offentlig tjänst som har läckt hemligstämplade uppgifter. Tjugotvå yttrandefrihetsorganisationer – bland dem American Civil Liberties Union, Amnesty International, Human Rights Watch, Index of Censorship, PEN America och Reportrar utan gränser – har i ett öppet brev till president Biden varnat för att förföljelsen av Assange i USA kan ”skada pressfriheten genom att öppna upp för att journalister kan åtalas enligt Spionlagen om de tar emot hemligstämplat material från visselblåsare.” En fällande dom mot Julian Assange kan påverka journalisters frihet både direkt och indirekt och minska ramarna för yttrandefrihet även på utgivarnivå. Det kan skapa en rädsla för åtal som framkallar självcensur.

USA:s brottsanklagelse mot Assange är ett hot på världsnivå mot fri tillgång till information. Wikileaks handlar om allas rätt att få veta vad som sker oberoende av land och politiskt system.

USA:s brottsanklagelse mot Assange är ett hot på världsnivå mot fri tillgång till information. Wikileaks handlar om allas rätt att få veta vad som sker oberoende av land och politiskt system. Vem som helst kan få direkt tillgång till källor och själv bedöma trovärdigheten och relevansen i mediers rapportering. Genom att åtala en person som inte har tystnadsplikt, inte är amerikansk medborgare och inte befinner sig i USA för spioneri agerar USA:s administration som om dess jurisdiktion saknar geografiska gränser.

De fysiska åtgärderna mot Julian Assange tycks också vara gränslösa. Det har avslöjats att CIA då Mike Pompeo var organisationens chef övervägde att kidnappa eller döda honom när han för att undkomma sina förföljare tagit sin tillflykt till Ecuadors ambassad i London. På USA:s uppdrag övervakade den spanska säkerhetsfirman UC Global Julian Assange dygnet runt ända in i badrummet, såväl hans privatliv som hans överläggningar med juridiska rådgivare.

2021 erkände en isländsk brottsling, Sigurdur Thordarson, att han ljugit om Julian Assange då USA anlitade honom som kronvittne i en kommande rättegång mot Assange. Nu sitter Thordarson i fängelse på Island för andra brott.

USA och Storbritannien har pressat den svenska regeringen till inskränkningar i publiceringsrätten. Svensk lagstiftning har EU- och Natoanpassats. 2016, när grundlagen om tryck- och yttrandefrihet fyllde 250 år, hyllades märkesåret 1766 av regering och riksdag. Tryckfrihetslagen framställdes som en evig demokratisk erövring. Men 2022 röstade riksdagen, med minimal debatt, för en grundlagsändring. Den nya lagen om Utlandsspioneri blev ett faktum. Gränserna för granskande journalistik om andra länder blir allt mer svårbestämbara.

Amnesty Internationals generalsekreterare Agnès Callamard har kommenterat Assangefallets innebörd i förhållande till krigsbrott: 

”Det är ett anmärkningsvärt faktum att nästan 20 år efter krigen i Afghanistan och Irak har praktiskt taget ingen ansvarig för misstänkta amerikanska krigsförbrytelser blivit granskad, än mindre åtalats. Ändå riskerar en förläggare som avslöjade sådana brott livstids fängelse. Detta går långt utöver en enskild människas öde.”

Vi ber Dig som folkvald politisk representant att tydligt ta ställning mot en utlämning av Julian Assange till USA. Om Julian Assange förpassas till USA är detta ett hårt slag mot den internationella informationsfriheten.


Stödkommittén för Julian Assange

Arne Ruth, mångårig chefredaktör DN

Sigyn Meder, f.d gymnasielärare

Christer Lundgren, journalist