Om inte staten skär ner sina utgifter, stiger inflationen, menar traditionalistiska ekonomer. Då blir det som i Weimarrepubliken och snart följer kaos. Men vad var det egentligen som orsakade inflationen i Weimar? Oskar Brandt reflekterar över en intressant tes om pengar.

Vad händer om någon ifrågasätter åtstramningspolitiken? Då hotar traditionalister genast med hyperinflationen som drabbade Weimar-republiken, Zimbabwe och Venezuela. Den Cato-knutne ekonomen Steve Hanke som inspireras av sin nyliberale läromästare Milton Friedman nämner t.ex. Venezuela och många andra länder som avskräckande exempel.¹

Men vad säger fakta om hyperinflationen i dessa länder? Vad säger empirin om Modern Monetary Theory som förklarar hur man kan rikta allvarlig kritik mot åtstramningspolitiken?

Problem på produktionssidan under för lång tid

Händelserna under 2020 med pandemi under två år ledde till en diskussion om vad inflation beror på. Enligt Modern Monetary Theory (MMT) berodde inflationen på stora problem i produktionen under lång tid. Inflation kan uppstå av flera orsaker. Ett fall är när efterfrågan är högre än produktionskapaciteten. När produktionen och konsumtionen efter pandemin kom i gång uppstod bland annat flaskhalsar i transporter, tillverkning och energiproduktion. Detta ledde till en hög inflation världen över. Därtill kom Rysslands invasion av Ukraina. Krig förstör produktionsfaktorer vilket leder till inflation.

Vännerna av åtstramningspolitik skyllde dock på välfärden. Förespråkarna för åtstramningspolitik tror att inflation mer beror på penningmängd än produktionsfaktorer trots att empiri visar att det inte är sant. Till denna inflationssyn ansluter sig regeringen när den inte vill satsa för mycket på produktionen för att inte elda på inflationen. Då tror regeringen att inflationen främst beror på att folk har för mycket pengar.²

Staten kan investera i produktionen

Så vad handlar MMT om? Jo, MMT visar hur penningsystemet fungerar. MMT visar att i vissa länder som USA, Australien, Storbritannien, Kanada, Japan och Sverige är staten monopolutgivare av sin egen valuta. Där kan staten med enkla knapptryckningar betala för allt som är till salu i sin egen valuta. Den förståelsen visar att hur vi använder landets resurser är det enda viktiga. Om staten går med plus eller minus i slutet av året spelar väldigt liten roll. MMT visar att om staten använder landets resurser klokt är det viktiga. Det finns ingen anledning till politiskt skapad arbetslöshet. Det viktiga är att hålla produktionen igång så att den tillfredsställer samhällets behov socialt, ekologiskt och resursmässigt hållbart.

Länder med hyperinflation hade ofta en störd produktion

Kritiker av expansiv finanspolitik oroar sig ofta för att ökade statliga utgifter kommer leda till hyperinflation. De pekar på historiska exempel som Weimar-Tyskland, Zimbabwe och Venezuela. Men det som dessa exempel missar är att hyperinflationen inte hade sin huvudgrund i valutaskapande. Som den australiensiske författaren Jackson Winter skriver i en intressant artikel vid namn ”The Myth of Weimar”, uppstår hyperinflation istället när flera produktionshämmande faktorer sammanfaller.³

• Skuld i utländsk valuta: I Weimar-Tyskland, Zimbabwe och Venezuela spelade skulder i utländsk valuta en avgörande roll. I Weimar-Tysklands fall var skulden till utlandet i guld. Tyskland behövde köpa så mycket guld att det blev som om den betalade av på en utländsk valuta när den betalade av krigsskadeståndet. När en stat betalar på en utländsk skuld förstör den efterfrågan på sin egen valuta och försämrar för den egna ekonomin.
• För liten produktion: Alla tre länderna hade problem med förstörd produktionskapacitet. Detta hade påverkan på ländernas avbetalningsförmåga.
• Weimar var en efterkrigsekonomi. Under krig förstör man både arbetare och produktionsverktyg. Detta gör att det blir svårt för produktionen att ligga i nivå med en expansiv finanspolitik. Därför blir det ofta inflation efter krig.
• Zimbabwe konfiskerade vita farmares landegendomar. Dessa egendomar hade en fungerande produktionsförmåga. När lantegendomarna överfördes till afrikaner skedde detta på ett oreglerat sätt som inte säkrade möjligheten att fortsätta förse landet med mat. Då ökade matimporten och lånen i utländsk valuta. Detta sänkte värdet på Zimbabwes valuta och ökade på inflationen.
• Venezuela utsattes för handelskrig från omvärlden och strejker från högeropppositionen. Detta störde produktionen och konsumtionen. Venezuela var dessutom väldigt importberoende bland annat för sin matkonsumtion. Handelsbojkotten slog därmed hårdare och ledde till kraftigare inflation. Detta ledde till ett försök från regeringen att kontrollera tillgången till efterfrågade varor. I stället ledde detta till brister på viktiga varor och en svart marknad.
• Fortsatt icke-produktiva underskott i budgeten: Trots problemen att öka produktionen fortsatte regeringarna att spendera mer än vad de hade råd med.

Produktionsförmåga en avgörande faktor

Vad är de verkliga orsakerna bakom hyperinflationen och hur undviker man dessa? MMT visar att goda statliga investeringar inte handlar om att spendera obegränsat och för utländska lån för att få en sund ekonomi. Spenderar en stat utan att produktionen ökar, blir det oftast inflation.

Inflation beror förenklat på en kraftig obalans mellan efterfrågan och produktionsförmåga. Men då inflation uppstått på grund av att produktionsförmågan sjunkit är lösningen att stimulera produktionen och få balans mellan tillverkning och efterfrågan i ekonomin igen. Varje gång du minskar penningmängden för mycket riskerar detta också att störa produktionen. Då kan produktionen i än högre grad sjunka under efterfrågan vilket leder till än högre inflation.