Gruppen Återställ våtmarker har snabbt blivit omdebatterad i media på grund av sina spektakulära aktioner, som att storma tv-program och klättra upp på Vasaskeppet. Vad driver en arkitekt eller doktor i fysik att göra något sådant? Christina Söderlund har träffat människorna vars klimatengagemang får allt annat i livet att blekna.

Plats: Sankt Pauls bageri, Mariatorget, Stockholm. Åt/drack: Christina Söderlund: latte och kardemummabulle. Frida Marklund: vegansk bulle och kaffe med finsk havremjölk. Roxy Farhat: té.

Nästan ingen kan ha undgått Återställ våtmarker vid det här laget. De har stormat Let’s Dance och Allsång på Skansen och målat röd färg på det finska riksdagshuset. Deras aktion på Vasaskeppet i Stockholm, där aktivister klättrade ombord och höll upp en banderoll med texten “förbjud torvbrytning”, fick mycket uppmärksamhet i svensk press. Många anser att deras metoder är kontroversiella då deras vägblockader sägs ha lett till att ambulanser inte kommit fram, men de har också fått hela Sverige att använda ordet våtmark.

Två av aktivisterna är konstnären Roxy Farhat (även skribent i Parabol) och arkitekten Frida Marklund. Vi bestämmer träff på Sankt Pauls bageri på Södermalm. Stockholm, en grå och regnig dag.

För det första: vad är en våtmark?

En våtmark är mark som ligger täckt av vatten under delar eller hela delen av året, till exempel mossar, myrar och kärr. De renar vatten, lagrar fukt inför torka och fungerar som naturliga brandgator. Dessutom har de hög biologisk mångfald, och forskning har även visat att vissa växter i våtmarker kan bryta ner PFAS – så kallade “evighetskemikalier” som annars är mycket svåra att bli av med. Vissa våtmarker, så kallade torvmarker, täcker bara 3 % av jordens yta men lagrar dubbelt så mycket kol som alla världens skogar, berättar Roxy Farhat.

Vad är Återställ Våtmarker?

Återställ Våtmarker är en radikal klimatrörelse med helt vanliga, oroliga människor som känner att det måste hända någonting, säger Roxy Farhat.

Frida Marklund fyller i: Det är alla möjliga olika människor. Ja, olika åldrar och olika yrken. Det är folk mellan 20 och 80 år, det är studenter, pensionärer, doktorer i fysik och andra olika yrken.

Farhat: För ett par år sedan gjordes en undersökning där det visade sig att 75% av Sveriges befolkning ville ha en kraftigare klimatpolitik, men i stället har vi en politik som ökar utsläppen.

För ett par år sedan gjordes en undersökning där det visade sig att 75% av Sveriges befolkning ville ha en kraftigare klimatpolitik, men i stället har vi en politik som ökar utsläppen.

Vi vill att vanliga människor ska få vara med och bestämma. Yrkespolitikerna har visat så tydligt att dom inte klarar av att axla det här ansvaret.

När startades rörelsen?

I mars 2020, som en del av ett internationellt nätverk som heter A22 Network. Det är flera olika rörelser som startades i april 2022, finns i elva olika länder och alla använder sig av samma metod. Disruptiva, störande aktioner med ett tydligt krav, säger Roxy Farhat.

-Tydligt och avgränsat; inte som till exempel “stoppa klimatkatastrofen”, tillägger Frida Marklund.

– På Nya Zeeland så är det Återställ kollektivtrafiken, i Storbritannien är det Just stop oil, säger Roxy Farhat.

– Den som tjänar pengar på torven är finska staten som får 366 miljoner euro för att fasa ut sin torvbrytning. Då kommer de till Sverige och bryter 75% av våran torv. I september var vi i Helsingfors och sprejade finska riksdagshuset med röd färg, det fick enormt mycket press över hela världen, berättar Frida Marklund

Vad har ni i färgen?

-Ekologisk majsstärkelse, ekologiskt pigment och vatten. Vi använde ombyggda brandsläckare så att färgen kunde komma långt upp. En viktig sak är att vi tar konsekvenserna. Vi är inte maskerade, vi väntar på polisen, ibland faktiskt ganska länge. Vi fick vänta 10–15 minuter innan de kom, säger Frida Marklund.

Vi använde ombyggda brandsläckare så att färgen kunde komma långt upp. En viktig sak är att vi tar konsekvenserna. Vi är inte maskerade, vi väntar på polisen, ibland faktiskt ganska länge.

-Det kan ta en stund innan polisen kommer, det har hänt tidigare på Arlanda också. Jag och Frida sprejade fasaden på Arlanda med röd färg; det tog jättelång tid, nästan så vi undrade om vi skulle gå därifrån, flikar Roxy Farhat in.

-Sen kom de tillslut, och personal från Swedavia kom till oss och frågade vad det var för färg; de är noga med miljön här nämligen, säger Frida Marklund samtidigt som hon skrattar till.

Hur tycker ni att ni blivit framställda i media?

-Det är väldigt olika, men det har också blivit en väldig utveckling. I början när vi gjorde motorvägsdemonstrationerna så blev det först notiser, sedan krimjournalistik. Sen utvecklades det till långa reportage och personporträtt. Lokaltidningar brukar vara bra på att plocka upp aktioner och göra intervjuer när det är människor från trakten som är med, de brukar skriva ganska bra, säger Roxy Farhat.

-En grej som jag hört nu flera gånger från olika journalister, till exempel en frilansare på Sveriges Radio, sa att de måste hitta en vinkel, för Sveriges Radio vill inte ha artiklar om aktivism. Det funkar inte. Förra året ute på mossen, då var det en lokal journalist ute och han sa såhär “om det kommer poliser så måste jag gå. För tio år sedan skulle min chef ha sagt “om du blir tagen av polisen, så är det bara toppen, men nu är vi så ansatta av högern så jag kan inte bli tagen”, berättar Frida Marklund.

-Vi får kämpa för att få fram varför vi gör det vi gör. Det jobbade vi väldigt medvetet med vid flygaktionerna, varför vi protesterade mot torvbrytning och på vilket sätt det är skadligt. Vi var noga med att alla bilder vi skickade ut till pressen hade en text på där det stod “Förbjud torvbrytning”. Det lyckades vi väldigt bra med, säger Roxy Farhat.

Berätta om er själva, varför gör ni det här?

-Jag är konstnär till yrket och har varit intresserad av miljö och klimatfrågor hela livet. Jag blev vegan för 20 år sedan, slutade köpa nya kläder och även att flyga. För tre och ett halvt år sedan blev jag förälder och strax före det förlorade jag min pappa, och då blev det väldigt tydligt för mig. Det fick mig att tänka på generationer och vad vi lämnar efter oss.

För tre och ett halvt år sedan blev jag förälder och strax före det förlorade jag min pappa, och då blev det väldigt tydligt för mig. Det fick mig att tänka på generationer och vad vi lämnar efter oss.

Då blev det väldigt tydligt för mig när jag började tänka på generationer och vad man lämnar efter sig. Det behövs en stor systemförändring och det kommer inte komma av mina individuella konsumtionsvanor, det kommer bara hända om vi engagerar oss och kämpar för en annan framtid. Jag minns att det var en sån där sommardag när det var sådär torrt och varmt, en känsla av att det var som om naturen höll andan och bara väntade på regnet. Allt kändes stilla. Då såg jag en flyer om ett möte med Återställ Våtmarker. Jag visste redan en del om det; att det är viktigt för klimatet. Så jag bestämde mig för att gå dit. Jag valde att börja engagera mig efter det mötet. De pratade om situationen med klimatet, att sitta på motorvägar och att agera i proportion. Då kände jag att det är det här är det rimliga att göra i den situationen vi befinner oss nu, säger Roxy Farhat.

-Jag är arkitekt- men det intresserar mig inte ett dugg längre, säger Frida Marklund samtidigt som hon skrattar till lite. Jag har varit intresserad av att engagera mig, och jag är också vegan sedan länge. Jag läste en massa om havet, djurfabrikerna och klimatet. Min son blev åtalad för sabotage. Han gjorde en aktion med Extinction Rebellion, där han hade suttit på guldbron och hindrat trafiken, och då sa min kompis; “nu ska vi gå och träffa Återställ Våtmarker, men de tycker nog att vi är lite töntiga, det är Sveriges mest radikala klimatrörelse.” Då kände jag att här ska jag vara med! säger Frida Marklund.

Vilken var den första direktaktionen du gjorde?

-Jag var med och ropade i Riksdagen april 2023. Det var en interpellationsdebatt med Gunnar Strömmer och Malcolm Momodou Jallow, säger Roxy Farhat.

Kommer du ihåg vad du ropade?

– Nej. Men just då satt sjutton personer anhållna för att ha gått på en bro. Vi hade gjort en så kallad slow walk; det innebär att vi går på en väg eller en bro utan tillstånd. Sjutton personer blev anhållna för sabotage.

Sabotage? Det är ju ett grovt brott.

Åklagare började åtala för sabotage; men det är ohörsamhet mot ordningsmakten. De vill gärna skicka klimataktivister i fängelse. Det hände min son. Det kom hem ett brev där det stod att han var misstänkt för ohörsamhet mot ordningsmakten och efter några veckor kom det ett nytt brev där åtalspunkten istället var sabotage. Men han blev frikänd. Många åklagare överklagar domar mot klimataktivister,de vill gärna döma till fängelse, berättar Frida Marklund.

-Det hände mig nyligen. Vi var nio personer som åtalades efter en aktion där sex personer satt på en motorväg och tre personer klättrade upp på en ställning. Vi blev dömda allihop för sabotage och fick villkorlig dom. Men sedan överklagade åklagaren efter några dagar och ville att alla vi skulle få fem månaders fängelse, säger Roxy Farhat.

-FN:s rapportör Michel Forst har kritiserat Sveriges behandling av klimataktivister och i England är det jättemånga klimataktivister som sitter i fängelse utan att ens ha gjort en aktion, de hade bara deltagit på ett zoommöte, flikar Frida Marklund in.

-Sverigedemokraterna ville få till en lagstiftning med säkerhetsstraff. Det innebär att man ska kunna låsa in människor i “förebyggande syfte” på obestämd tid och klimataktivister togs upp som ett exempel. Under tiden vi hade aktionsvågen i april så propagerade Sverigedemokraterna för att klimataktivister ska kunna dömas för terrorbrott. Det intressanta är att Moderaterna hakade på. Nyligen publicerade Gotlands Allehanda, som är oberoende moderat, en ledare där de propagerade för att institutet för mänskliga rättigheter ska läggas ned. Göteborgsposten har också skrivit ledare där de tycker det vore bra om klimataktivister kunde dömas för terrorbrott, berättar Roxy Farhat.

Nyligen publicerade Gotlands Allehanda, som är oberoende moderat, en ledare där de propagerade för att institutet för mänskliga rättigheter ska läggas ned.

-För något år sedan jämförde ju Kristersson oss klimataktivister med terrorister, säger Frida Marklund.

Vad gör ni för att förbereda er mentalt innan?

-Vi har alltid två dagars träning innan en aktion, där vi tränar på att dels hitta varför jag gör det här- det är jätteviktigt. Varför tar jag det här steget? Varför känns det viktigt? Det är viktigt att man har anledningar som är djupt rotade så man orkar ta konsekvenserna som kommer sedan. Om man bara tänker “det här vore coolt att göra”- då kommer man må jättedåligt efteråt. När du sedan sitter i cellen, eller när det blir sociala konsekvenser- ja allt som kommer efteråt; då måste du ju veta varför du valde att göra det. Vi övar också på att alltid svara fredligt, för det är väldigt mycket adrenalin under aktioner, om vi blockerar vägar så är folk stressade, och det är redan aggressiv stämning som det är – innan vi ens har blockerat trafiken – då är det ännu viktigare.

Vi övar också på att alltid svara fredligt, för det är väldigt mycket adrenalin under aktioner, om vi blockerar vägar så är folk stressade.

Alltid svara polisen, polisen är inte vår fiende. Vi är bra på att deeskalera situationer. Vi visar direkt att “jag är fredlig, jag är lugn, men jag kommer sitta kvar”. Vi övar på att bli buren av polis på ett sätt som du inte skadar dig på; där det blir jobbigt för polisen att avlägsna dig, men där det heller inte blir våldsamt motstånd. Det är också viktigt. Man måste vara helt lealös. Vi övar på alla såna här saker innan, berättar Roxy Farhat.

-Om nån kommer och rycker i våra banderoller eller brandsläckare så släpper vi dem på en gång. Efter aktionen så har vi delningscirclar där vi tar hand om varandras känslor, säger Frida Marklund.

-När någon blir släppt ur häktet så brukar vi fira den personen. Beroende på vilken aktion vi har gjort och vilka som sitter, så väntar vi ibland utanför polisstationen tills de släpps, så att när de kommer ut så finns det nån där som möter upp, berättar Roxy Farhat.

-Vi har en arrestsupport som ringer anhöriga enligt personens önskemål, det kan vara att ringa hens mamma till exempel, säger Frida Marklund.

Vilken klasstillhörighet har aktivisterna? Känns det som om medelklassen är mer engagerad när det gäller klimatrörelsen?

-Medelklassen är jättepassiv, säger Roxy Farhat.

-Vad är medelklassen ens? Jag undrar ofta det. Är sjuksköterskor medelklass? Jag skulle säga att i Återställ Våtmarker så är det väldigt blandat. Jag vet inte det här, jag bara gissar nu, men medelklassen är ganska medveten, men de gör inget. Det konstiga är att det har blivit en höger eller vänsterfråga. Då tänker jag såhär; att medelklassen vet mest kanske, men ingen gör något, säger Frida Marklund.

-Jag skulle inte säga att medelklassen är överrepresenterad, det är ganska blandat i Återställ Våtmarker iallafall. Men överlag skulle jag nog säga att medelklassen tycker ganska mycket, men de gör inget åt det utan de är ganska passiva, säger Roxy Farhat.

-Jag pratade med en person som jag försökte få med ut till mossen i sommar, han verkade intresserad av att vara med i Återställ våtmarker, så jag ringde upp honom och svaret jag fick var: “jag kan inte riktigt se mig själv med en spade, jag är mer den intellektuella typen”, så jag frågade om han kunde bli månadsgivare istället och då vågade han ju inte säga nej, berättar Frida Marklund och skrattar.

Vad tycker ni saknas i debatten om miljöfrågan i samhället?

– Ett medvetande om att vi bara har några år på oss innan fönstret stängs och sen är det för sent. Politikerna pratar om att vi ska få ner utsläppen till år 2045. Då är det för sent. Folk säger att vi ska lösa det här med ny, grön teknik, med kärnkraft. Det saknas ett katastrofmedvetande, säger Frida Marklund.

Varför tror ni det är så svårt att få upp klimatfrågan på dagordningen i politiken?

-Vi tänker på det där varje dag. Jag tror att om människor tänker för mycket på det, så blir de rädda, lamslagna och känner sig maktlösa; fast de inte skulle behöva vara det, säger Frida Marklund.

Det finns ingen person med stor makt i samhället som visar att det här faktiskt är en väldigt akut situation, politiker agerar inte som om det är akut, media agerar inte som om det är akut.

-Jag tänker att en anledning är fossilindustrin, den är ju så mäktig. De är så rika så de tänker att deras barn kommer klara sig. En annan anledning är att det finns ingen person med stor makt i samhället som visar att det här faktiskt är en väldigt akut situation, politiker agerar inte som om det är akut, media agerar inte som om det är akut. Det är två jättestora maktpelare i samhället som inte agerar som om det är en akut situation, och då hamnar människor ett sorts falskt lugn. Man tänker att “någon” kommer lösa det här, säger Roxy Farhat.

Har ni nåt tips till nån som vill engagera sig men som kanske inte vet hur?

Kom på en föreläsning, eller en onlineföreläsning. Kom på en träning, kom på en demonstration, eller bara maila oss. Skriv på sociala medier så kommer någon ringa upp, säger Roxy Farhat. Vi är snälla! Alla är schyssta, det är liksom inte en guerilla-grupp! Det är mer som ett trevligt kollo. Alla är hjälpsamma och omtänksamma. Man måste inte vara “tuff”, man måste bara vara där.