Risk för kärnvapenkrig med DCA-avtalet med USA

Denna bild är ett resultat av ett AI-samarbete mellan Blundlund och Parabol.
Denna bild är ett resultat av ett AI-samarbete mellan Blundlund och Parabol. Du kan läsa mer om vårt samarbete här.

USA vägrar svara på om de kommer att placera kärnvapen på de 17 nya militärbaserna i Sverige. Vi kan fortfarande sätta stopp för avtalet eftersom den svenska riksdagen ska godkänna och besluta om lagändringar som krävs, skriver Karin Utas Carlsson.

Det bilaterala avtalet mellan Sverige och USA (DCA – Defence Cooperation Agreement) kommer att ge USA tillgång till 17 militärbaser i Sverige. Ett sådant avtal med Norge har ratificerats av Stortinget i juni 2022. Finlands och Danmarks regeringar har, liksom Sveriges, i december undertecknat liknande avtal. Där, liksom här, har regeringarna och media undvikit och hindrat information och debatt. Sammanlagt får USA tillgång till 39 militära baser i Norden (förutom Grönland där Thulebasen finns och upprustas).

Det finns emellertid ännu möjligheter att sätta stopp för avtalet eftersom den svenska riksdagen ska godkänna och besluta om lagändringar som krävs.

I och med DCA, som gäller i 10 år, är kursändringen från viss självständighet till ett beroende av USA fullbordad och det utan ifrågasättande debatt! Det finns emellertid ännu möjligheter att sätta stopp för avtalet eftersom den svenska riksdagen ska godkänna och besluta om lagändringar som krävs. Det beräknas ske under våren.

Man kan fråga sig varför media alltsedan Natoansökan våren 2022 så lydigt följt regeringen och hållit tillbaka debatt om säkerhetspolitik och fredsskapande. Säkerhetspolitiken debatterades inte ens i valrörelsen. Vi ser inte den granskande, opartiska journalistiken. Vi upplever krigshets och ser att människor saknar kunskap. När vi delar flygblad möter vi maktlöshet och oro.

Beslutet att söka medlemskap i Nato fattades av socialdemokraternas ledning i april-maj 2022 i ett läge då upprördheten över Rysslands invasion i Ukraina påverkade omdömet.

Fredsrörelsen arbetar på att informera om avtalet. Den 9 januari beslöt medlemmar i Kvinnor för Fred att försöka att nationellt samordna och intensifiera information om DCA-avtalet. Regeringen verkar inte bekymra sig för konsekvenserna av detta. Den har passat på att minska bidragen till fredsorganisationer liksom till studieförbunden.

Inför kärnkraftsomröstningen 1980 skedde en enorm folkbildning. Inte så nu. Beslutet att söka medlemskap i Nato fattades av socialdemokraternas ledning under några veckor i april-maj 2022 i ett läge då upprördheten över Rysslands invasion i Ukraina påverkade omdömet. Förhandlingar om DCA-avtalet har skett i tysthet. Detta anstår inte en utvecklad demokrati.

Avtalet innefattar USA:s rätt till transporter på svensk mark, i luft, hav och hamnar. I baserna kommer det att finnas exklusivt amerikanska områden där sekretess råder. Sverige har inte insynsrätt.

DCA handlar om att lagra stridsutrustning på flera platser: vapen och ammunition, fordon och förråd. Byggnader kommer att uppföras och utländsk militär, civilanställda och anhöriga kommer att anlända i stort antal. Avtalet innefattar amerikansk rätt till transporter på svensk mark, i luft, hav och hamnar. I baserna kommer det att finnas exklusivt amerikanska områden där sekretess råder. Sverige har inte insynsrätt, inte heller under transporter. Befälhavaren är amerikan, och amerikansk lag kommer att gälla. Är vi beredda att ge upp vår självständighet?

Vi har i Sverige ingen lag mot införande av kärnvapen på vårt territorium. USA har en policy att aldrig svara på frågor om de för med kärnvapen eller inte. USA har över 800 baser i 80 länder, och dess kärnvapen är utplacerade i Tyskland, Italien, Belgien, Nederländerna och Turkiet, något som strider mot Ickespridningsavtalet och naturligtvis mot FN:s kärnvapenförbud TPNW (Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons) som inget Natoland anslutit sig till, inte heller Sverige. I DCA-avtalet nämns inte kärnvapen.

Vid frågor hur regeringen ser på risken att få in kärnvapen på svenskt territorium har det ofattbart naiva svaret blivit att USA känner till vår inställning till kärnvapen så det är inte aktuellt. I Natoansökan finns inte någon restriktion vad gäller planering för kärnvapenanfall eller övningar med kärnvapen.

DCA-avtalet liksom Natoansökan innebär förberedelse för krig. Vid Folk och Försvars konferens i Sälen uppmanades vi av civilförsvarsministern med stöd av överbefälhavaren Micael Bydén och statsministern att förbereda oss för krig. Det har skrämt och upprört människor och väckt berättigad debatt. Att förbereda för krig är just vad man gör när man rustar. Rustningar leder till krig, våld föder våld. Vi är inne i en spiral av ökade militära kostnader. Det vi behöver är att skapa fred, inte fiender.

Richard Sakwa, brittisk professor i rysk och europeisk politik, författare till ”Frontlinje Ukraina” och ”The Lost Peace”,  beskriver det s k säkerhetsdilemmat: De som talade för Natoutvidgning försummade att överväga konsekvenserna av sina handlingar.1 Upplevelsen att den andra parten är aggressiv leder till aggressiva eller hotfulla handlingar. Försök att genom hot och våld skapa säkerhet och fred leder till motsatsen av det önskade.

Detta är Ukrainakriget ett utmärkt exempel på. Ryssland, som kände sig hotat av Natos expansion och dess inbjudan till Ukraina (och Georgien), var rädd för att kärnvapen skulle komma att placeras i Ukraina och att den arrenderade flottbasen på Krim skulle förloras till huvudmotståndaren Nato. Ryssland valde då att den 24 februari 2022 angripa i förebyggande syfte, vilket ledde till motsatsen till säkerhet för Ryssland när Sverige och Finland ansökte om Natomedlemskap, precis det man ville förhindra Ukraina att göra.

Det Putin begärde i december 2021 och utrikesminister Lavrov upprepade i brev till EU:s utrikesministrar i januari 2022 var en säkerhetszon, ett avstånd mellan Natostyrkor och Rysslands gräns.2 Detta fick svenska folket via media veta var uttryck för Rysslands imperialistiska ambitioner att återupprätta Sovjetunionen. ”Demokrati” ställdes mot ”diktatur”. (Detta är naturligtvis inte hela bakgrunden till invasionen, men en kärna i den.) Resultatet ser vi i ett kämpande, förstört Ukraina, ökad risk för storkrig och fastlåsta positioner.

Alla regeringar och folk utgår ifrån att avskräckning ska skydda trots att det är uppenbart att så inte är fallet. Krigen har ökat.

Alla regeringar och folk utgår ifrån att avskräckning ska skydda trots att det är uppenbart att så inte är fallet. Krigen har ökat.  Varför fortsätter man då och tänker i gamla banor, satsar enorma summor på militära rustningar, resurser och pengar som behövs för omställning av samhället för att möta behov människor har och hålla uppvärmningen av klimatet nere? Det är samma medicin som saknar effekt eller leder till motsatt det man önskar.

Avskräckning fungerade nog en gång något så när, men nu ser det annorlunda ut. Nu står kärnvapenmakter emot varandra i proxykrig där stater som Ukraina hamnar emellan stormakter. Nästa gång kan det vara Taiwan. Blir det ett storkrig är det stor risk att kärnvapen kommer till användning, och det kan innebära slutet på vår civilisation. Därför måste krig förebyggas. Därför måste vi tänka nytt, och det finns kunskap. Den måste användas.

Diplomaten och fredsforskaren John W. Burton skriver: ”När man förnekar den traditionella föreställningen att människans natur är socialt formbar och tar till sig att vissa mänskliga behov kommer att försöka tillgodoses oberoende av omständigheter och konsekvenser, kommer man att inse konflikters natur, hur de ska förebyggas, hanteras och lösas. Teorin om avskräckning, basen för konflikthantering lokalt och internationellt, undermineras därför att avskräckning inte kan avskräcka i situationer där mänskliga behov inte tillgodoses.”3

När Ryssland om och om igen talar om att dess existens som land är hotad i och med att Natos gränser flyttas allt närmare och begär avstånd till kärnvapnen, måste det tas på allvar. Det borde vara lätt att inse att med korta varseltider, ned till några minuter, behövs avstånd i mil för att det ska vara möjligt att hinna avgöra om ett anfall är äkta eller ett misstag. Nato som krigsallians är ett hot och inte ett skydd.

Burton visade på de stora likheterna mellan lokal och global nivå vid analys och hantering av konflikter. På lokal nivå har vi beteendevetarnas kunskapsbank. Använd den i säkerhetspolitiken, och upptrappning av konflikter kan förebyggas. Fråga ”Vad är orsaken till problemet?”. Analys är grunden för effektiv hantering. Liksom läkaren undersöker patienten för att hitta orsaken till sjukdomen för att kunna behandla den ändamålsenligt måste vi undersöka och analysera problemen för att komma till rätta med dem och undvika upptrappning.

Vid konfliktlösning är det grundläggande att lyssna på parterna och behandla dem respektfullt och seriöst, samt se till att ingen tappar ansiktet. Idag, inte minst i Ukrainafrågan, gör man tvärtom.

Vid konfliktlösning är det grundläggande att lyssna på parterna och behandla dem respektfullt och seriöst, samt se till att ingen tappar ansiktet. Allas perspektiv måste upp på bordet och underliggande behov och känslor beaktas. Idag, inte minst i Ukrainafrågan, gör man tvärtom. Förhandling och samtal är inte intressant. Det enda man överväger och planerar för är våld som metod att lösa konflikter eller avskräcka, och detta trots att vi dagligen ser att det inte fungerar. Fredsrörelsen som tar upp den andra sidans perspektiv misstänkliggörs. Verkligheten tolkas efter olika måttstockar. Det är den andra sidan som är ond, oberäknelig och aggressiv. Fiendebilden byggs på hela tiden.

Avskräckning med kärnvapen kan när som helst leda till motsatsen, kärnvapenkrig. Mängder av tillbud och även olyckor med kärnvapen har skett, och det är allmänt vedertaget att det är tur att vi ännu inte drabbats av en ny kärnvapenexplosion sedan Nagasakibomben 1945.  Under Kubakrisen 1962, då USA kände sig hotat av ryska kärnvapen på Kuba, var ett kärnvapenkrig oerhört nära.4 Redan ett ”mindre” utbyte av kärnvapen skulle kunna medföra att aska från brinnande storstäder stänger ute solljuset med åtföljande svältkatastrof i ett par år eller mer. I-2 miljarder döda. Kärnvapenkrig måste förebyggas.5

Finlands och Sveriges ansökningar om Natomedlemskap upplevs naturligtvis som hotfullt av Ryssland och minskar vår säkerhet av skäl jag nämnt ovan (säkerhetsdilemmat och att människor tar till våld när de känner djupa, kanske till och med existentiella, behov hotade). När de nordiska länderna ger USA tillgång till militärbaser i våra länder ökar krigsrisken ytterligare. USA har sagt sig vara beredd att använda kärnvapen först. Ryssland har meddelat att de kan använda kärnvapen om dess existens är hotad.

DCA är inte nödvändigt för att ingå som medlem i Nato. Detta talar man tyst om. Reglering för främmande trupp finns redan i tilläggsavtalet SOFA. Vem är egentligen intresserad av DCA – USA vill ha en samordning av nordisk militär operabilitet i Arktis och Barents hav samt Östersjön. För USA är det en fördel att utan konsensusbeslut i Nato utnyttja Nordens stridskrafter i sin maktkamp med Ryssland och Kina. Det ligger inte i vårt intresse, endast i vapenindustrins.

DCA-avtalet blir en bindande internationell överenskommelse som påverkar Sveriges suveränitet både i fredstid och i krigssituationer. USA får potentiellt kontroll över hela Norden.

Avtalet blir en bindande internationell överenskommelse som påverkar Sveriges suveränitet både i fredstid och i krigssituationer. USA får potentiellt kontroll över hela Norden. Vad har vi som små länder att sätta emot ett stort land? Det blir ett enhetligt insatsområde för de amerikanska styrkorna.

Baserna förbrukar enorma mängder bränsle men rapporterar inte sina utsläpp. Hur räknas dessa i förhållande till Parisavtalet? För att rädda klimatet måste krig förebyggas och upphöra. Det är dags att ändra sättet att tänka och använda den stora kunskap som mänskligheten faktiskt har om konflikter och hur de bäst hanteras. Det talas alltmer om behovet av en omställning av samhället. Här finns inte plats för ökade rustningar, krigsplanering och militära övningar. Desto mer utrymme finns det för att skapa vänner och för fredliga utbyten, gemensam och mänsklig säkerhet som ser till allas behov. Lyssna på fredsrörelsen och dess förslag, t ex Internationella fredsbyrån (IPB) som i likhet med många andra givit förslag till förhandlingar.

Vi blir inte säkrare genom att ge USA tillgång till baser i vårt land. Sverige blir ett uppmarschområde och en måltavla för kärnvapen.  Vi behöver bevara vår suveränitet och inte dras in i krig. Kärnvapen måste hållas utanför vårt territorium. Låt oss kräva att Riksdagen sätter stopp för DCA-avtalet!

Fotnoter


  1. Frontlinje Ukraina 2015 och The Lost Peace utkom 2023[]
  2. https://sverigesradio.se/artikel/rysslands-kravlista-ekot-har-last-brevet[]
  3. J. W. Burton, Conflict: Resolution and Provention, 1990[]
  4. Daniel Ellsberg ”Domedagsmaskinen”, 2023[]
  5. Svenska läkare mot kärnvapen[]
Karin Utas Carlsson
Fil.dr pedagogik

Bli prenumerant!

Parabol är öppen och gratis att läsa. När du delar en artikel från Parabol för att diskutera den med dina vänner ska de inte mötas av en betalvägg.

Samtliga i redaktionen, alla våra skribenter, vår webbred och våra konstnärer arbetar gratis. Tack vare att du blir prenumerant kan detta bli möjligt:

  • Finansierade omkostnader

  • Spännande och bättre reportage

  • Råd att betala våra skribenter

Latte 50 kr/mån Dagens lunch 100 kr/mån Super delux 500 kr/mån

Här kan du läsa mer om Parabol och hur du kan stötta oss.