Parabol logotyp
Porträtt Nummer 2 – 2023

Tidigare Lundinåklagaren: Sverige har en skyldighet att ta sig an detta

Denna bild är ett resultat av ett AI-samarbete mellan Blundlund och Parabol.
Denna bild är ett resultat av ett AI-samarbete mellan Blundlund och Parabol. Du kan läsa mer om vårt samarbete här.

Den 5 september inleddes rättegången mot de två Lundin Oil-topparna Ian Lundin och Alex Schneiter som åtalas för medhjälp till folkrättsbrott i Sudan. Åklagaren Magnus Elving startade utredningen mot dem och arbetade med fallet i tio år. Sedan tvingades han lämna förundersökningen. Francisco Contreras har talat med honom.

Plats för intervju: Telefon. Åt: Inget. Drack: Inget.

Hur känns det? Efter så många år och så mycket jobb du lagt på detta fall blir äntligen rättegången av?

Självklart är det spännande och jag kommer att följa rättegången med stort intresse. Till att börja med blev jag arg och besviken att jag inte fick fortsätta, även om jag nu är 70+ och inser att rättegången kommer att pågå länge till, men jag har funnit mig tillrätta och skriver istället en bok som landar i fallet Lundin.

Är det här ett unikt rättsfall där man tillämpar universell jurisdiktion på ett bolag? (Universell jurisdiktion innebär att brott kan utredas oavsett var de är begångna och oavsett nationalitet på gärningsman och målsägande.)

Det är inget nytt med universell jurisdiktion. Det har funnits länge i lagen. Vi har ju haft ett antal fall här. Det finns ett fall som jag inte kan uttala mig så mycket om, det är Iran-fallet, som prövades med universell jurisdiktion. Det var en iransk medborgare som kom hit tillfälligt och greps och sen lagfördes och dömdes.

Men flera menar att det unika med detta rättsfall är att man ställer till svars ett svenskt företag, representanter för ett svenskt företag, för en händelse som har hänt långt ifrån Sverige och för över 20 år sedan. Menar du att det inte skulle vara så?

Jo, visst är det unikt. Det är ett mycket komplext fall som handlar om att representanter för ett svenskt bolag är misstänkta för att genom råd eller dåd ha främjat ett brott som pågått mellan 1999 och 2003 av sudanesiska styrkor, för att skapa förutsättningar för oljebolagets verksamhet i områden som Sudan inte kontrollerade.

För 15 år sedan var det inte möjligt att driva sådana fall i Sverige eftersom det saknades en central krigsbrottsenhet. Det som gör det relativt nytt med de här internationella brotten är att det bildades en krigsbrottskommission år 2008 här i Sverige. Jag deltog själv i en informell grupp som verkade för att polisen skulle inrätta en sådan enhet. I gruppen ingick från början en kriminalkommissarie vid namn Hans Ölvebro från Rikskriminalpolisen och Per Lilja som var en chef från Migrationsverket. Ölvebro hade en tid varit chefsutredare i Palmegruppen och blev sedan ensam utredare av sådana här allvarliga brott. Vi höll på ganska länge innan vi till slut fick de högsta polischeferna att ta ett beslut om att inrätta en krigsbrottskommission. Och det var 2008. Sedan dess har det blivit väldigt många ärenden.

Har du själv drivit några sådana fall?

Själv har jag drivit ett fall i Bosnien-Hercegovina 1992 och ett om folkmordet i Rwanda 1994. Krigsbrottskommissionens uppgift är att tillsammans med särskilt utsedda åklagare utreda brotten, just för att vi har en universell jurisdiktion. Tanken är att Sverige inte ska vara inblandad på något sätt i de allvarligaste brotten som förekommer i världen och att Sverige inte ska vara en fristad för förövare av sådana brott. Brotten i fråga är folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Jag pratar nu i generella termer.

Steven Kay, en erfaren internationell brottmålsadvokat och försvarsadvokat för de åtalade Lundintopparna, menar att det finns uppenbara problem med att förlita sig på icke-statliga organisationer i vittnesmålen, som tillförlitliga informationskällor, som förundersökningen gör.

Hans uttalande får stå för honom. Det är ingenting som jag på något sätt delar. Författare av rapporterna från människorättsorganisationerna kommer att höras i rättegången. Det görs en noggrann prövning om tillförlitligheten av deras uppgifter. Man ställer frågor, det blir korsförhör, och utifrån det så gör rätten en bedömning om vad som är bevisat eller inte bevisat. Även brottsdrabbade personer kommer att höras i rätten. Ibland minns inte de brottsdrabbade när det som hände, hände, de vet bara att det de sett och varit med om hänt. De berättar utifrån sitt perspektiv om vad de har varit med om, ofta mycket traumatiska händelser. Jag har erfarenheter från detta i de andra fallen jag drivit. Jag uttalar mig alltså även här i generella termer. Det som Steven Kay säger får stå för honom, det kan jag säga i media.

Steven Kay menar också att åklagarna får svårt att motstå de påtryckningar som aktivister utsätter dem för. Detta argument har använts bland annat mot dig.  

Det är ett uttalande som jag bestämt kan dementera. Vi har arbetat på det sätt man gör i en förundersökning på den internationella arenan. Vi har tagit in mängder med skriftlig bevisning, från FN, Läkare utan gränser, Amnesty International, Human Rights Watch, Lundinbolagens egna rapporter, mängder med e-post internt och externt inom Lundinbolagen och andra oljebolag i närheten. Vi har hört brottsdrabbade personer, vittnen, rapportförfattare, sakkunniga och många andra. Och sen har vi lagt ett jättelikt pussel. Det har tagit tid och som ni vet är förundersökningsprotokollet på mer än åttiotusen sidor. Allt ska registreras, struktureras och analyseras. Några påtryckningar har vi aldrig upplevt på något sätt ifrån någon.

Den här rättegången kommer ta ungefär två år. Den blir inte klar förrän 2026. Är det en lång process?  

Processen är med svenska mått mätt lång. Vi är inte vana i Sverige att hantera sådana stora mål. Men om man tittar på de större målen i Internationella brottmålsdomstolen (ICC) och tribunalerna, så kan man konstatera att de tar lång tid. Det här är ett sådant fall, men ICC saknade behörighet att utreda brott begångna före juli 2002 och det finns ingen tribunal inrättad. Sverige har då en skyldighet att ta sig an detta om det finns förutsättningar, och det finns. Att de misstänkta brotten begåtts i ett främmande land av en brutal och kritiserad regim under flera år och om misstänkt medhjälp med svensk anknytning gör det inte lättare. Jag insåg redan från start att om det skulle leda till ett åtal så skulle det ta lång tid. Jag gick till och med ut i media, sedan jag fått in anmälningarna och det blivit känt i media, och talade om att förundersökningen skulle ta lång tid.  

Vad kan en fällande dom innebära?

Jag går inte in på någonting som händer nu eller om en kommande dom. Nu pågår en rättegång i två år. Det är det som sägs i rätten som kommer att vara avgörande. Jag är pensionär nu och har full tillit till mina efterträdare.  

Vad skulle det innebära för svenska företag ute i världen?

Jag vill inte uttala mig om hypotetiska frågor.

Magnus Elvings bok “Block 5A – Åklagaren, hans liv och fallet Lundin” utkommer på Ordfront förlag senare i år.

Francisco Contreras
Sociolog och Latinamerikakännarefrancisco@parabol.press

Bli prenumerant!

Parabol är öppen och gratis att läsa. När du delar en artikel från Parabol för att diskutera den med dina vänner ska de inte mötas av en betalvägg.

Samtliga i redaktionen, alla våra skribenter, vår webbred och våra konstnärer arbetar gratis. Tack vare att du blir prenumerant kan detta bli möjligt:

  • Finansierade omkostnader

  • Spännande och bättre reportage

  • Råd att betala våra skribenter

Latte 50 kr/mån Dagens lunch 100 kr/mån Super delux 500 kr/mån

Här kan du läsa mer om Parabol och hur du kan stötta oss.

1 2 3 14