I somras slog tidningarna larm: kaffepriset rusar! Och mycket riktigt har det ökat över 300 procent de senaste fem åren. Men vad ligger bakom detta? Journalisten och fotografen Donald Boström följer kaffets väg från Brasilien och Nicaragua till Italien i bild och foto. Torka, krig men även Kinas kaffesug gör att priserna kan komma att stiga än mer.

I Sverige dricker 80 procent av svenskarna nästan 30 miljoner koppar kaffe om dagen. Men fanns det fog för den oro som väcktes av prisökningarna på kaffe? Hur mycket ett kilo kaffe kostar beror på en rad omständigheter i spelet mellan vädertendenser klimat och ekonomi.

Kaffepriset går upp på grund av torka och stormskadade skördar samtidigt hos de två största kaffeproducenterna, Brasilien och Vietnam. Att Afrika och andra delar av världen fortsatt hade hyggliga skördar hjälpte inte, minskad global tillgång pressar upp priserna på kaffebörsen i New York.

Den viktigaste orsaken till att världsmarknadspriserna rusade den här gången beror på klimatberoende faktorer som torka och stormskadade skördar samtidigt hos de två största kaffeproducenterna, Brasilien och Vietnam. Att Afrika och andra delar av världen fortsatt hade hyggliga skördar hjälpte inte, minskad global tillgång pressar upp priserna på kaffebörsen i New York.

Även om den 42 procentiga prisökningen senast kan upplevas dramatisk så når priset på vanligt kaffe i butiken inte över 1,50 kronor per kopp. Ännu inga svindlande summor, och trots allt lägre pris än att köpa flaskvatten. (två paket Classic mellanrost som fortfarande håller 500 gram styck, kostade som högst 184 kr/kg, 8 gram per kopp blir 125 koppar/kg. Övriga producenter har minskat till 450 gram)

Enligt Naturvårdsverkets rapport från 2021 består 45 procent av det totala svenska matsvinnet av te och kaffe. 71 procent av det bryggda kaffet hälldes ut i slasken. Slutsatsen är mycket enkel. Koka bara så mycket kaffe du kommer dricka så sparar du både pengar för hushållskassan och miljö.

Efter att jag har studerat kaffeproduktion på fem kontinenter är en rimlig slutsats att kaffet ”borde” kosta mångdubbelt mycket mer med tanke på det omständliga och avancerade manuella arbete som krävs från böna till kopp. Att kaffet varit så billigt beror på att det produceras i låglöneländer runt ekvatorn, vilket gynnar våra västerländska plånböcker. Australien med sin västvärldsekonomi och höga löner tvingades helt att lägga ner sin kaffeproduktion tills en intelligent person konstruerade skördemaskin för kaffe. Idag kan plantager på fler än 50 000 kaffeträd skötas och skördas av en enda person.

Enligt Naturvårdsverkets rapport från 2021 består 45 procent av det totala svenska matsvinnet av te och kaffe. 71 procent av det bryggda kaffet hälldes ut i slasken. Slutsatsen är mycket enkel. Koka bara så mycket kaffe du kommer dricka så sparar du både pengar för hushållskassan och miljö.

Av de 80 länder som exporterar kaffe producerar Brasilien ensam en tredjedel av allt kaffe i världen. En dålig skörd i Brasilien ger med andra ord en betydande brist för tillgången på kaffe för oss alla. Eftersom planeten består av ett kaffetörstande folk innebär det en konstant hög efterfrågan. De senaste fem åren har efterfrågan från kinesiska urbana konsumenter nästan fördubblats. Prognosen är att den kinesiska kaffekonsumtionen kommer att öka med 20-30 procent varje år vilket innebär att tillgång och efterfrågan hamnar i än mer obalans när skördarna sviktar. Vietnam, världens nästa största kaffeproducent, har fått tusentals hektar kaffeodlingar på det centrala höglandet ödelagda av tyfonen Yagi. Extremväder är alltså den primära orsaken till att vi just nu måste punga ut med mer pengar för vårt dagliga kaffe. Men det är inte hela sanningen.

Torkan är den nya frosten
Skördar av olika kvalitet kommer och går. I Panama som är ett superland för kaffe, räknar man med att ha en dålig skörd i perioder på cykler vart femte år. Så långt inget ovanligt. Det stora hotet mot kvalitetskaffet är inte de tillfälliga vädertendenserna utan planetens pågående uppvärmning. Kaffet vill växa svalt, inte mer än 21 plusgrader, i kombination med 7-8 soltimmar om dagen, det gör att kaffet blir bäst runt ekvatorn högt upp i bergen.

De senaste fem åren har efterfrågan från kinesiska urbana konsumenter nästan fördubblats. Prognosen är att den kinesiska kaffekonsumtionen kommer att öka med 20-30 procent varje år vilket innebär att tillgång och efterfrågan hamnar i än mer obalans när skördarna sviktar.

När värmen stiger i bergen hotas kaffet på allvar, och kaffebönderna i exempelvis Indonesiska Acheprovinsen klättrar bekymrat allt högre upp med sina plantor. Temperaturhöjningen har i vissa kaffeländer stigit med 1 till 1,5 grader. För att kompensera med 1 grads lägre temperatur måste plantorna sättas 180 meter högre upp på slutningarna för att nå den temperatur kaffebären behöver för att mogna långsamt med högsta kvalitet.

Förr var det frosten som tog kaffet. 1975 slog frosten ut 70 procent av Brasiliens kaffe. Idag är det torka och brist på regn som tog 18-22 procent av det brasilianska kaffet som ledde till den omdebatterade prishöjningen senast. Konkret innebär det motsvarande 12 miljoner 60 kilossäckar med kaffe som har torkat bort, vilket är lika med 7 500 koppar kaffe per säck multiplicerat med 12 miljoner. Det vill säga att 90 miljarder koppar kaffe har gått upp i rök bara i Brasilien. Nära en månads global förbrukning då 8 miljarder människor på jorden sammantaget dricker 3,6 miljarder koppar kaffe varje dag. Bara i USA dricker över hundra miljoner personer kaffe inom en timma efter att de vaknat. Den ansenliga missväxten driver naturligtvis raskt upp priserna på morgonkaffet.

Klimat och valutor driver marknaden
Men allt beror inte på missväxt. De stora börserna i New York för arabicakaffet och London för robustakaffet har sin beskärda del i prisutvecklingen. Arabicakaffet handlas i dollar i relation till de viktigaste lokala valutorna. Med tanke på Brasiliens stora andel av världsmarknadens kaffehandel, och den brasilianska realens flyktiga natur, är det den viktigaste valutan att hålla ögonen på. Före 9/11 år 2001, ägde kaffebörsen rum analogt på golvet i bottenvåningen på World Trade Center. Den tiden är förbi och utbytt mot cybervärldens blänkande skärmar.

– I USA handlar kaffe om marketing, marketing och marketing, menar John Meyer.
tredje generationens kaffehandlare, redan för några år sedan när jag träffade honom skötte han sitt jobb digitalt på kontoret i skyskrapan på 44:e våningen på Manhattan.

– Vi handlar med en produkt som inte finns. Handeln med kaffe gäller framtida skördar och vi måste bedöma kvaliteten på vad som komma ska, förutspå väder- och valutautveckling innan de har uppstått”, säger Daniel Dwyer, VD på USA:s största handelshus, Rothfos Corporation, som förser USA med var tionde kopp kaffe. ”Det handlar om price discovery, sekund för sekund. Var tionde sekund kastar vi ett nervöst öga på de bildskärmar vi har överallt i lokalen för att följa förändringar på marknaden.”

Det handlar alltså inte bara om tillgång och efterfrågan. Om vi ska förstå prissättningen på kaffe bedöms faktorer som klimat och vädertendenser, valutasvängningar, trender i ekonomi och jordbruk och utvecklingen av hybrider som klarar temperaturväxlingar och sjukdomar. Kunskaperna om genetik kommer att spela en allt större roll i framtiden för att kunna förutsäga kommande skördar. Klimat och valutor är det som starkast driver marknaden. Extrema väderförhållanden förutspås bli det normala. Flera bedömare menar att områden som är lämpliga för kaffeodling kommer halveras fram till 2050. Det som kan bli räddningen för kaffet är forskning på DNA-nivå.

Det gäller att kunna identifiera värmetåliga genotyper och förstå de fysiologiska och molekylära effekterna av värme när plantorna växer och utvecklas. Det bedrivs forskning och förädlingsprojekt som bland annat utvärderar den fysiologiska responsen från arabicasorter som utsatts för värmestress. Tanken är att identifiera de viktigaste generna för värmetålighet för att kunna utveckla kaffesorter som kan användas i kommersiell produktion under de närmaste åren och på så sätt kunna rädda kaffeproduktionen.

Det handlar inte bara om vårt kaffe utan också om levebröd för de 125 miljoner som arbetar i inom den globala kaffenäringen, och är beroende av de snart 4 miljarder koppar vi dricker varje dag, och vars tillvaro blir osäkrare ju mer planeten värms upp. Kaffet tappar i kvalitet och värmen skapar en miljö för skadeinsekter som börjar äta sig in i bären. Regnen kommer på ”fel” tider, ibland regnar det för mycket, ibland för lite. De senaste årens allt högre temperaturer har skapat avsevärda problem för odlarna. Många kaffebönder har börjat sälja av sin mark på de lägre altituderna för att jaga svalare klimat för sina arabicaträd högre upp i bergen, som lägst på 1 200 meter, för att påbörja nya odlingar. Det finns de som befarar att kvalitetskaffets dagar är räknande till 50 år fram i tiden, såvida inte forskarna kan skapa nya hybrider som med bibehållen kvalitet klarar klimatförändringarna.