Ordet hasbara är hebreiska och dess bokstavliga mening är förklaring, men det rör sig om klassisk krigspropaganda. Hasbara används för att påverka omvärlden till Israels fördel och alla israeliska medborgare uppmanas att delta. Men i det här kriget har hasbaran slutat att fungera. Pabi Shreshta reder ut.

Ett inlägg har cirkulerat runt på sociala medier som visar ett spädbarn täckt av blod, bredvid texten ”This is the most difficult image we’ve ever posted. As we are writing this we are shaking”.

Inlägget ser ut att komma från en privatperson. Men det är i själva verket en betald annons från det israeliska utrikesdepartementet.¹ Inlägget vidarepublicerades okritiskt som huvudnyhet i många västerländska tidningar. Sedan krigets början har Israels regering köpt hundratals annonser på sociala medier för att vända världsopinionen till sin fördel.

Det kallas hasbara.

Ordet hasbara är hebreiska och dess bokstavliga mening är förklaring, men det rör sig om klassisk krigspropaganda.

Hasbara har kommit att bli den israeliska ockupationsmaktens officiella policy och alla israeliska medborgare uppmanas att delta i hasbara. Hasbara är ett propagandaverktyg riktat mot media och den internationella opinionen, främst men inte uteslutande till västländer. Hasbara utförs av den israeliska regeringen, men också icke-statliga organisationer så som lokala sionistiska organisationer och lobbyinggrupper, speciellt de som är aktiva i USA och Europa, och sist men inte minst står också enskilda israeliska medborgare för propagandan.

Hasbara används för att influera den allmänna opinionen genom att få Israel att framstå i positiv dager.

Hasbara används för att influera den allmänna opinionen genom att få Israels hållning att framstå i positiv dager, och forma den globala uppfattningen om Israels ageranden genom att använda termer som gynnar Israels syften. Till exempel genom negativa beskrivningar av palestinier.

Israel har etablerat en statlig byrå för hasbara, eller som det kallas: Ministeriet för offentlig diplomati, där generaler och kommunikatörer sitter med.² Ministeriet stängdes dock i oktober efter att den ansvarige ministern avgått då hon ”misslyckats med att skapa meningsfull content” under de pågående händelserna.³

Utrikesministeriet har istället tagit över ansvaret för hasbara, med en ny budget på 26 miljoner dollar, enligt Times of Israel.⁴ Enligt ett dokument som publicerats av israeliska sajten Ynet har budgeten bland annat gått till ”1,100 posts och tweets på spanska som fått över 200 miljoner views under sex veckors krig.”⁵

Den israeliska staten uppmuntrar alla medborgare att engagera sig och delta i hasbara. 2010 startade regeringen kampanjen ”Masbirim” som distribuerar broschyrer med argument till alla israeler som ska resa utomlands. Israeliska medborgare uppmanas att undvika diskussioner som rör landockupationerna och det brutala underkuvandet av palestinier. Istället föreslås man föra samtalet till de israeliska framsteg som gjorts inom vetenskap och teknologi, den agrikulturella utvecklingen som får ”öknen att blomma” och den israeliska ”uppfinningen”: körsbärstomater.

Kampanjen ”Hasbara Fellowships” bjuder ”proisraeliska studentledare” i omvärlden på en subventionerad två veckors resa till Israel, där de får lära sig att ”kommunicera effektivt om Israel” och ”svara på de svåra frågorna om Israel.” Att delta kostar 399 dollar inklusive resa, boende och mat. Tanken är att studenterna som gjort resan ska fungera som ambassadörer för Israel på sina universitet.⁶ På hemsidan lyfts skådespelerskan Gal Gadot fram som en ”övertygad supporter av den israeliska armén.”

Hasbara märks tydligt i språket som Israel använder sig av för att beskriva palestinier. Sedan den israeliska statens grundande har man refererat till sina palestinska medborgare som ”israeliska araber”. ”Palestinier” har i samhällsdiskussionen åsyftat de boende i ”Judéen” och ”Samarien”. Dessa antika bibliska platser används som referenser hellre än den internationellt erkända Västbanken då de tycks stärka Israels territoriella anspråk i motsats till Palestinas.

Porträtteringen av palestinier går att spåra till Israels grundare och f.d. premiärminister Golda Meirs kommentar från en presskonferens 1969 i London: ”Vi kan förlåta araberna för att de dödade våra barn. Vi kan inte förlåta dem för att de tvingat oss att döda deras barn.” Och: ”Fred mellan oss och araberna blir möjlig först den dag de älskar sina barn mer än de hatar oss.”⁷

Vilken som är den bästa hasbara-strategin debatteras öppet i Israel. I en artikel i Jerusalem Post skriver analytikern Yisrael Medad den 7 november att hasbara-strategin är gammal och behöver uppdateras. Jämförelsen mellan palestinier och nazister behöver användas mer. Om någon kräver att Gazaborna ska få humanitär hjälp, bör man svara: ”Vi skickade inte humanitär hjälp till Nazityskland..”⁸ Den 13 november hävdade Israels armé att de hittat boken ”Mein Kampf” i en barnkammare i Gaza, något som nyhetsredaktioner världen över rapporterade utan kommentarer.⁹

Vilken som är den bästa hasbara-strategin debatteras öppet i Israel.

Minns någon när Netanyahu försökte insinuera att palestinierna låg bakom Förintelsen?¹⁰ Han blev utskrattad av en hel värld och tillrättavisad Förintelseforskare som Deborah Lipstadt och Saul Friedländer. Till och med Angela Merkel, Tysklands dåvarande förbundskansler, sa tydligt att det var tyskarna som var ansvariga för Förintelsen, inga andra.¹¹ Israels nuvarande president Isaac Herzog, som då var i opposition, kallade Netanyahus uttalande för ”farlig historieförvanskning.”¹²

Man skulle kunna hävda att alla nationer vill ge en positiv beskrivning av sina handlingar och därför försöker påverka den allmänna opinionen. Men den israeliska användningen av hasbara saknar motstycke i omfattning och ambition – man får gå till kalla krigets dagar för att hitta motsvarande propagandamaskineri.

Särskilt välkomnades minoriteter och representanter för gay-communityt.

På sajten hasbara.co.il (numera stängd) kunde man läsa den israeliska statens annonser för att rekrytera israeliska medborgare för att ”genomföra public-diplomacy-uppdrag utomlands.” Särskilt välkomnades ”minoriteter och representanter för gay-communityt.”¹³

Ett av de mest vanliga hasbara-påståendena är att Israel skulle vara ”den enda demokratin i Mellanöstern”. Detta märks tydligt i turistbroschyrer som framställer Israel som ett land med bikiniklädda kvinnor på stränderna och prideparader på gatorna, underförstått som en kontrast till palestinierna, dessa ”konservativa fanatiker”. Dessa påståenden upprepas sedan på sociala medier och får eget liv.

Förutom världsopinionen riktar sig hasbara också till politiska och mediala eliter. Utanför Israels gränser utförs en stor del av hasbara genom icke-statliga organisationer så som Stand With Us och The Israel Project, med ekonomiskt stöd från israeliska eller lokala sionistiska organisationer.¹⁴

Som den israeliske journalisten Noam Sheizaf uttryckt det: ”Dessa organisationer producerar resurserna – broschyrer, bildspel, flygblad, kartor, undersökningar, med mera – och sprider nyheter som gynnar den israeliska staten. Mycket möda ägnas åt att influera opinionsmakare: journalister och bloggare flygs regelbundet till Israel för att visas runt av regeringsanställda. Israeliska representanter – före detta diplomater, journalister, soldater och officerare – skickas att hålla föredrag på universitet, hos tankesmedjor, på konferenser och andra publika evenemang jorden runt. Organisationerna försöker också påverka på gräsrotsnivå genom att utlysa stipendier riktade till utländska studenter i Israel.”¹⁵

På Stand With Us’ hemsida kan man till exempel få hjälp om man vill bemöta FN:s och människorättsorganisationers argument. Där står: Är inte Israel kolonisatörer? Svar: Nej. Ingen kan kolonisera sitt eget hem.¹⁶

Där står: Är inte Israel kolonisatörer? Svar: Nej. Ingen kan kolonisera sitt eget hem.

Under det senaste årtiondet har BDS-rörelsen blivit känd, som kräver global bojkott, de-investeringar och sanktioner mot Israel. Boycott, Divestment and Sanctions Movement (BDS) bildades 2005 efter att en koalition av palestinska civilsamhälleliga organisationer gjort ett upprop för åtgärder liknande de som med framgång riktades mot den vita apartheidregimen i Sydafrika under sjuttio- och åttiotalen.

Den fenomenala tillväxten av dessa gräsrötter, framförallt i Europa och USA, har skapat en effektiv motröst. Som en reaktion har Israel de senaste åren utsett BDS till huvudmotståndare. I Sverige har vi organisationer som Samfundet Sverige-Israel, Sionistiska Federationen i Sverige, Svensk Israel-information och Perspektiv på Israel, som engagerar sig på liknande sätt för att sprida hasbara. Men man verkar sakna den politiska styrka som liknande grupper i USA, England och Frankrike besitter. Det blev tydligt då den svenska staten erkände Palestina som stat, något som skapade dålig stämning mellan Sverige och Israel.

Faktum är att den israeliska hasbaran i Sverige vacklar. Man har mest gjort sig känd för en allt yvigare användning av anklagelser om ”antisemitism”. Exempelvis då den israeliska ambassadören Isaac Bachman kritiserade dokumentären Även de döda har ett namn 2015. Filmen fokuserar på den israeliska massakern 2011 då nio turkiska aktivister dödades på skeppet Mavi Marmara. Också flera välkända svenska konstnärer och aktivister fanns ombord på skeppet, som seglade mot Gaza-remsan för att bryta den illegala israeliska blockaden och förmedla mat och andra förnödenheter till territoriet.

I filmen medverkar den svenske läkaren och människorättsaktivisten Henry Ascher – som själv är son till förintelseöverlevare och som själv förlorat många familjemedlemmar i nazisternas Förintelse. Ambassadören åsidosatte sina diplomatiska förpliktelser och all etikett genom att gå ut i media och kräva att filmen inte skulle visas för skolelever i Göteborg.¹⁷ Han skrev även brev till kommunstyrelsens ordförande och krävde att hon skulle förbjuda filmen.¹⁸

Ambassadören åsidosatte sina diplomatiska förpliktelser och all etikett genom att gå ut i media och kräva att filmen inte skulle visas för skolelever i Göteborg.

Förutsägbart nog deltog många av de svenska hasbara-organisationerna i detta försök till demoniseringskampanj mot filmen. Den kristna tidningen Världen Idag använde filmen som en av anledningarna till att utnämna 2015 till ett mörkt år för Europas judar.¹⁹

Den israeliska statens försök till propaganda är troligtvis bland de mest ambitiösa i världen. Ovillkorligen måste man ställa sig frågan: hur effektiv har den varit i sina försök att påverka världsopinionen? Vi kan konstatera att uppkomsten av sociala medier och hastigheten med vilken information nu sprids, utom räckhåll för statlig censur och restriktioner, har gjort det svårare för propagandan att lyckas. Inte för att man inte gjort försök. Israel har nyligen utökat sin munkavlelag, som används flitigt mot traditionell press och etermedier för att tysta ned obekväma rapporter och känslig information, till att omfatta också bloggare och sociala medier.

Den israeliska slakten i Gaza, den fjärde i sitt slag sedan 2008, blev omedelbart känd världen över genom sociala medier. Journalister och vanliga palestinska medborgare i Gaza rapporterade ofta i realtid medan bomberna föll över ännu ett bostadshus eller sjukhus. Detta ledde till omfattande protester mot Israel världen över. Det försvårade försöken att sprida hasbaras förklaringar till Israels fördel.

Nu försöker Israel och dess allierade vända detta. Kampanjen ”Facts for peace” har startats av amerikanska miljardärer, rapporterar amerikanska affärstidningar.²⁰ Målet för kampanjen är att utmåla Hamas inte bara som Israels fiende, utan även som USA:s. Ett instagramkonto startades den 17 oktober och har redan 76 000 följare – verkliga sådana enligt en koll på Fake Follower Checker. Kontot försöker bemöta FN:s uttalanden om att Israel begår etnisk rensning.²¹ Detta stämmer inte enligt den påkostade videon, eftersom palestinier (som kallas ”araber” i videon) föder så många barn.²²

Israels armés strategi på sociala medier går ut på att anspela på ung onlinekultur. De postar Harry Potter-metaforer, kritiserar fotomodellen Gigi Hadid och använder sig av kändisar för att få sympati. ²³ De producerar videos med skådespelerskan Shira Haas (Unorthodox) som föreställer vargar som rövar bort en valp, videos på Quentin Tarantino som besöker den israeliska armén, och taggar Taylor Swift.

Men fungerar det? Studier visar att opinionen bland unga världen över är starkt pro-palestinsk, till den grad att Israel har anklagat Tiktoks algorytmer för att favorisera Palestina.²⁴

Som den framstående israeliske journalisten Gideon Levy förklarat i Haaretz: ”Vi säger terrorism, vi skriker anti-semitism, vi hänvisar till Förintelsen, vi framhäver den judiska staten, gay-vänligheten, konstbevattningen, körsbärstomaterna, hjälpen till Nepal, Nobelpriset till judar, och titta vad som händer i Syrien, vi är den enda demokratin, vi har den största armén….

Men fungerar det? Studier visar att opinionen bland unga världen över är starkt pro-palestinsk, till den grad att Israel har anklagat Tiktoks algorytmer för att favorisera Palestina.

Vi kräver ett erkännande av den judiska staten och vi klagar på att det ’inte finns någon att tala med’. Vi väntar tills hela världen är emot oss…. och trots allt detta kommer det inte att fungera. Propagandan kan inte väga upp för allt.”²⁵

Den sionistiska staten är sedan länge van vid inställsam bevakning av västerländska mainstream-medier, som beskriver Israel som ett utsatt ”demokratiskt” och ”tolerant” samhälle. Nu tvingas man till sin förtret upptäcka att det inte alltid går att ”hasbara” sig ur en ful verklighet bestående av ockupation, bombningar och apartheid.

Översättning från engelska: Sofie Nohrstedt