Många av våra största influencers, som Oliver Ingrosso och Zoe Faye Brown, kontot Pappapappadotter, Melina Criborn och Carolina Gynning använder barn i marknadsföring för produkter. Det är dags att stoppa influencers från att exponera och exploatera barn för ekonomisk vinning i reklamsamarbeten på sociala medier, skriver Caroline Engvall.

”Man tjänar mer pengar när man har fått barn eller är gravid – det är liksom sanningen.” Citatet kommer från influencern Lisa Borg, som i en intervju med magasinet Mama beskrev hur graviditet, födsel och föräldraskap automatiskt ökar engagemang och inkomster i sociala medier.¹

Poängen var och är tydlig. Barn skapar räckvidd och räckvidd ger pengar.

Det säger en del om att vi idag ser på barn i offentligheten som ett sätt att tjäna pengar – på barnens integritets bekostnad. Familjers privatliv kan paketeras och säljas till annonsörer med barnen som centrum för den produkt som ska säljas. Under hösten har jag bland annat kritiserat företag som L´Oreal, Barnängen, Rusta, Ica Maxi och If Skadeförsäkring för detta, men det finns många fler.

En av de mest uppenbara etiska fallgroparna handlar om samtycke. Ett litet barn kan inte samtycka till att figurera i sponsrade inlägg som kommer att leva kvar online i åratal. Ett barn i skolåldern kan kanske förstå att hen syns, men har sällan makt att säga nej varken till föräldrar eller annonsörer. Föräldrar har juridisk rätt att fatta beslut för sina barn, men det betyder inte att alla beslut är moraliskt acceptabla: särskilt inte när beslutet innebär att barnet och dess identitet blir en intäktskälla. Många av våra största influencers, till exempel Oliver Ingrosso och Zoe Faye Brown, kontot Pappapappadotter, Melina Criborn och Carolina Gynning, använder barn i marknadsföring för produkter.

Många av våra största influencers, till exempel Oliver Ingrosso och Zoe Faye Brown, kontot Pappapappadotter, Melina Criborn och Carolina Gynning, använder barn i marknadsföring för produkter. Ett litet barn kan inte samtycka till att figurera i sponsrade inlägg som kommer att leva kvar online i åratal.

Barns digitala fotavtryck kan få konsekvenser långt senare för sociala relationer, anställningsmöjligheter eller personlig integritet. Vad händer när en tonåring vill distansera sig från det offentliga jag som uppväxten skapade åt hen? Hur påverkas identitetsskapande och möjligheten att forma en privat sfär när stora delar av livet redan är och har varit för alla att beskåda? Dessa frågor väger sällan tungt i de ekonomiska kalkylerna.

Att tjäna pengar på graviditeter, förlossningar och barnliv är en affärsmodell för många. Plattformar premierar personliga berättelser. Relationer och barn ger emotionell laddning som ökar tittartid och engagemang. När Lisa Borg konstaterar att livet med barn ökar inkomsterna beskriver hon en bransch där affärsintresse trumfar barnets bästa.

Vilka blir konsekvenserna av att växa upp i föräldrarnas reklamsamarbeten? Det vet vi inte än. Men vi kan gissa att pressen att prestera för en publik, att hålla kvar intresse, att vara en ”bra” varumärkesambassadör kan påverka barns psykiska hälsa.

Vilka blir konsekvenserna av att växa upp i föräldrarnas reklamsamarbeten? Det vet vi inte än. Men vi kan gissa att pressen att prestera för en publik, att hålla kvar intresse, att vara en ”bra” varumärkesambassadör kan påverka barns psykiska hälsa.

Barn har rätt till privatliv enligt Barnkonventionen som är svensk lag sedan 2020. Den ska gälla både på och utanför nätet. Idag efterlevs den inte och det finns inga tydliga regler och riktlinjer.
Jag kräver därför skärpt lagstiftning och tydligare ansvar. Lagstiftningen måste vara tydlig vad som gäller när barn används i reklamsamarbeten och införa särskilda bestämmelser för barn i kommersiella influencersammanhang, inte bara allmän reklamlagstiftning.

När barn genererar intäkter genom sina bilder eller medverkan i kampanjer bör det finnas regler för hur intäkterna hanteras, till exempel spärrkonton eller krav på att en del av inkomsten förvaltas i barnets namn tills hen når myndighetsålder. Det ska skydda barnets framtida intressen och minska risken för kortsiktigt föräldrautnyttjande.

Sociala plattformar måste också upptäcka och flagga innehåll där barn används i kommersiellt syfte utan korrekt märkning eller där barnens rättigheter eventuellt saknas. Algoritmer som premierar innehåll med hög ”emotionell dragkraft” bör granskas med barnet i åtanke.

Konsumenter och följare har givetvis också ett ansvar. Klick, delningar och kommentarsfält är valuta och vi matar marknaden när vi engagerar oss i innehåll där barn syns och säljs.

Barn är också individer med rättigheter kring sitt privatliv. Inte innehåll i sina föräldrars varumärke.