Danmark tog hennes dotter

Den 17-åriga grönländskan Ivana Nikoline Brønlund adopterades som liten till en dansk familj. När hon blev gravid och sökte hjälp förklarade kommunen att även hennes barn skulle adopteras bort. En timme efter förlossningen togs Ivanas nyfödda dotter ifrån henne. Lisa Wool Rim Sjöblom skriver om en kolonial skandal som ännu fortsätter.
Måndagen den 11 augusti 2025 klockan 10:14, tre dagar efter förväntat förlossningsdatum, föds Aviaja-Luuna Brønlund på Hvidovre Hospital i Danmark. Hon väger 3400 gram och är 51 cm lång. I 40 veckor har hon vuxit i sin mammas livmoder – känt hennes lukt, hört hennes röst, vaggats till sömns av ljudet från hennes hjärtslag, fått näring från henne och efterlämnat ett evigt DNA-spår i hennes kropp. Vad Aviaja-Luuna inte vet när hon som nyförlöst läggs på sin mammas bröst är att de bara kommer att få en enda timme tillsammans. När timmen är slut kommer Aviaja-Luuna att fråntas sin mamma och tvångsplaceras i en fosterfamilj som redan väntar utanför förlossningsrummet.
Vad Aviaja-Luuna inte vet när hon som nyförlöst läggs på sin mammas bröst är att de bara kommer att få en enda timme tillsammans. När timmen är slut kommer Aviaja-Luuna att fråntas sin mamma och tvångsplaceras i en fosterfamilj som redan väntar utanför förlossningsrummet.
Det var i januari i år som den då 17-åriga Ivana Nikoline Brønlund på eget initiativ uppsökte sin hemkommun Høje-Taastrup för att söka hjälp med sitt kommande barn. Det hade då bara gått ett halvår sedan Ivanas två senaste självmordsförsök och hon var väl medveten om att de svårläkta trauman hon hade med sig från barndomen kunde komma att påverka denna nya och sköra situation hon befann sig i. Att hennes förfrågan om hjälp skulle leda till att hon sju månader senare skulle få lämna förlossningsavdelningen utan sin dotter var det sista hon kunnat föreställa sig. Men Ivanas fall är långt ifrån unikt, då detta inte är första gången som danska myndigheter omhändertar barn till människor med grönländskt ursprung på felaktiga grunder.
Ivana föddes 2007 i Nuuk på Grönland av en grönländsk mamma och en förmodat grönländsk pappa. Liksom sin dotter omhändertogs hon direkt efter födseln för att adopteras till en dansk familj. Adoptivmamman har dock själv grönländskt påbrå, så Ivana har vuxit upp i ett tvåspråkigt hem där hennes grönländska ursprung funnits närvarande i form av kultur, traditioner och regelbundna besök hos familj och släkt boende på Grönland.
Danmark har i årtionden ägnat sig åt illegala adoptioner där grönlänningar lurats på sina barn till förmån för danska familjer. 2020 bad den danska regeringen om ursäkt till de 22 grönlänningar (varav endast 6 var kvar i livet vid tiden för ursäkten) som under 1951 tvångsförflyttades till Danmark för ett socialt experiment.
Ivanas starka band till sitt födelseland möjliggjorde för henne att under 2023 och 2024 spela handboll för det grönländska ungdomslandslaget, vilket också innebär regelbundna resor tillbaka till Nuuk för träning och möten.1 Mammans okunskap om det hennes man utsatte deras dotter för är något som kommunen senare kom att använda emot Ivana för att motivera Aviaja-Luunas tvångsomhändertagande.
Efter Ivanas besök kontaktade kommunen Den nationella kunskaps- och specialrådgivningsorganisationen i Danmark, VISO, som har en specialavdelning för grönländsk kultur och språk. Kommunen informerade felaktigt VISO om att Ivana adopterats som bebis till en dansk familj och inte längre har någon koppling till sin grönländska bakgrund. Mot bakgrund av detta bedömde VISO att Ivana därför inte är ”grönländsk nog” och godkände förslaget om att låta henne genomgå en föräldrakompetensutredning (FKU).2
FKU är ett psykometriskt test som används i Danmark för att bedöma personers förmåga att ta hand om sina barn. Användningen av testet på människor med grönländsk bakgrund har kritiserats hårt då testet är utformat för majoritetsdanskar och tenderar att diskriminera, förminska och missförstå grönländska och icke-danska perspektiv. Testet utförs dessutom på danska vilket kan leda till att människor med ett annat modersmål kan uppfattas som kognitivt begränsade. Detta har haft konsekvensen att grönländska föräldrar i högre grad än danska fått sina barn tvångsomhändertagna.3
Ett uppmärksammat fall från förra året, och som på många sätt liknar Ivanas, är det som involverar den grönländska mamman Keira Alexandra Kronvold. Hennes dotter Zammi omhändertogs två timmar efter födseln och tvångsplacerades i en dansk fosterfamilj efter att Keira Alexandra bedömts som otillräcklig med testet som underlag.4 ”Det här är inte rättvisa. Det här är inte omsorg, det är kolonialt våld”, skriver grönländska Paninnguaq Heilman-Sigurdsen på sitt Instagramkonto. ”Varje omhändertagande utgör ett sår som skär igenom generationer.”5
Efter upprepad kritik ändrades lagen om FKU i maj i år och sedan dess är det inte längre tillåtet att utföra testet på grönländska föräldrar. Vid det laget hade Ivana redan tvingats genomgå utredningen och på grund av PTSD efter det våld som adoptivpappan utsatte henne för, ansåg den ansvariga psykologen som utförde testet att det finns en risk för att Ivana kommer att försumma sitt ofödda barn.
Samma psykolog gjorde även ett hembesök. Ivana bodde då, och bor fortfarande, tillsammans med Gitte och Minik och de utgör enligt Ivana en kärleksfull och trygg familj. Vad psykologen inte berättade inför hembesöket var att det även skulle inbegripa en utvärdering av Gittes föräldraförmåga. Informationen Gitte hade fått var att hon bara skulle befinna sig hemma, eftersom psykologen ville se hur de bodde. Psykologens bedömning blev att Gitte inte heller anses lämplig som förälder eftersom hon inte lyckades skydda Ivana från adoptivpappans övergrepp under barndomen. Därför är Ivanas hemmiljö inte heller tillräckligt trygg för det kommande barnet.6
Jag står inte ut med tanken på att en annan människa ska ta hand om min allra käraste dotter, att någon annan ska ge min dotter pussar, kramar och hålla om henne… ligga mot ett annat bröst än mitt, hud mot hud… ta hand om och vårda min älskade dotter Aviaja-Luuna.
Mot bakgrund av allt detta beslutar därför Høje-Taastrup att Ivanas dotter ska omhändertas efter födseln och placeras i en fosterfamilj. Att mor och dotter enbart kommer att få tillbringa en timme tillsammans, får Ivana dock inte veta förrän drygt två veckor före förväntat förlossningsdatum. Så här skriver Ivana på sitt Instagramkonto, skapat för att uppmärksamma det kommande tvångsomhändertagandet av dottern: ”Jag står inte ut med tanken på att en annan människa ska ta hand om min allra käraste dotter, att någon annan ska ge min dotter pussar, kramar och hålla om henne… ligga mot ett annat bröst än mitt, hud mot hud… ta hand om och vårda min älskade dotter Aviaja-Luuna, när jag och alla runt omkring mig VET att jag kan ta ansvar, ge omsorg, trygghet, närhet och kärlek…”7
Beskedet kom under ett möte med kommunen den 24 juli. En tydlig handlingsplan för dottern presenterades där Ivana fick veta att hon efter tvångsplaceringen kommer att kunna träffa sin dotter under endast två timmar varannan vecka, under övervakning.
”Vad för hjälp finns det för mig efter att jag genomgått mitt livs största trauma?” frågade Ivana under mötet. Inget svar. För det fanns ingen handlingsplan alls för henne. Hon fick rådet att prata med en barnmorska eller psykolog på förlossningsavdelningen. När hon skrivits ut kan hon kontakta sin läkare som då kan remittera henne till en psykolog. Detta är inte bara våldsamt mot vilken nybliven mamma som helst, men ännu värre när man tänker på att Ivana är en adopterad, grönländsk ung kvinna som dessutom är ett upprepat sexualbrottsoffer. På grund av detta ingår Ivana i flertalet riskgrupper och hon har under sitt korta liv redan försökt att begå självmord fem gånger.
Men i stället för att sätta in resurser till Ivana och hennes familj, valde kommunen att utsätta både henne och hennes dotter för ytterligare övergrepp.
Men i stället för att sätta in resurser till Ivana och hennes familj, valde kommunen att utsätta både henne och hennes dotter för ytterligare övergrepp. Den 19 augusti skriver Ivana: ”Jag skrek av gråt hela vägen hem … Det kändes som om jag höll på att kvävas av min egen gråt och hulkande. När jag kom hem mottogs jag av min käre storebror och min käre hund Felix… Men allt kändes tomt, och det gör det fortfarande. Mamma saknar dig, min lilla kära flicka. Mamma kommer att kämpa för att få hem dig – vareviga dag.”8
Ivanas och Aviaja-Luunas tragiska öden kan skrivas in i en lång och mörk historia av kolonialt och reproduktivt våld mot urfolk. Världen över har olika kolonialmakter använt tvångsomhändertagande, adoption och fosterhemsplaceringar av barn för att kontrollera, dominera och förgöra urfolk. Det görs under slagordet ”barnets bästa”, samtidigt som man medvetet bryter mot de konventioner som hävdar barns rätt att omvårdas av sina föräldrar och inte skiljas från dessa mot deras vilja. Danmark är inget undantag.
Landet har i årtionden medverkat till otaliga illegala internationella adoptioner där förstaföräldrar lurats på sina barn till förmån för danska familjer. 2020 bad den danska regeringen om ursäkt till de 22 grönlänningar (varav endast 6 var kvar i livet vid tiden för ursäkten) som under 1951 tvångsförflyttades till Danmark för ett socialt experiment där de skulle tvångsassimileras in i det danska samhället.9 I syfte att begränsa antalet födslar av grönländska barn, fick 4 500 grönländska minderåriga flickor och kvinnor under decennier spiral insatt – i många fall med tvång.10 Flertalet av dessa har stämt den danska staten för att ha kränkt deras mänskliga rättigheter. Såväl tvångsadoptioner som tvångssteriliseringar i syfte att begränsa ett urfolks befolkningsmängd faller inom ramen för FN:s definition av folkmord.11
Tillsammans med sin advokat har Ivana lämnat in en överklagan till Ankestyrelsen.
Høje-Taastrup kommun har avböjt att intervjuas då de inte kan uttala sig i enskilda fall på grund av sekretess. De har i stället hänvisat till offentliga uttalanden som går att läsa på kommunens hemsida.12
Uppdatering: Precis före publikation kom budskapet att kommunen nu omprövat sitt beslut. Ivana Brønlund får tillbaka vårdnaden om sin dotter Aviaja-Luuna. Hon skriver på instagram: “Jag är fullständigt tom på ord, mitt hjärta är helt igen… Hur jag gläder mig över att få min kära dotter Aviaja-Luuna i MIN famn.”
Fotnoter
- Instagram: @aviajaluuna, 6 augusti 2025) Ivanas grönländska ursprung och identitet och fortsatt nära relation till den grönländska kulturen även efter adoptionen till Danmark, är viktig att ha med sig för att förstå hur hon senare kunde bedömas vara oförmögen att ta hand om sin dotter, och varför beslutet har visat sig vila på olaga grund.
Vid tiden för Ivanas adoption hade Danmark ratificerat såväl Barn- som Haagkonventionen för skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner, samt signerat FN:s deklaration om urfolks rättigheter. Syftet med Haagkonventionen är att en adoption enbart får ske med barnets bästa i åtanke, och detta inbegriper bland annat en lämplighetsutredning av de blivande adoptivföräldrarna. Och även om Ivanas placering inte tvingade henne att överge den grönländska bakgrunden, så skulle adoptivpappan under hela hennes barndom utsätta Ivana för sexuella övergrepp samt fysisk och psykisk misshandel.
Adoptivpappan utsatte Ivana för sexuella övergrepp under hela barndomen. Mammans okunskap om det hennes man utsatte deras dotter för är något som kommunen senare kom att använda emot Ivana för att motivera tvångsomhändertagandet av hennes egen dotter.
Först 2022 lyckades Ivana anmäla adoptivpappan som åtalades och dömdes och nu avtjänar ett 8-årigt fängelsestraff i Herstedvester Fængsel i Köpenhamn. Varken adoptivmamman Gitte eller storebrodern Minik, även han adopterad från Grönland, visste något alls om övergreppen förrän Ivana anmälde. Adoptivpappan hade hotat henne med att han skulle döda både mamman och brodern om hon berättade för någon om vad han utsatte henne för.((Instagram: @aviajaluuna, 6 augusti 2025[↩]
- Bryant, Miranda, ”Protests as newborn removed from Greenlandic mother after ’parenting competence’ test, The Guardian, 23 augusti 2025[↩]
- Jørgensen, Trine Juncher, ”Børn af grønlandske förædre tvangsadopteres i Danmark”, Sermitsiaq, 14 april 2024[↩]
- ”Nyfödd togs från grönländsk mamma”, Sameradion 2 december 2024[↩]
- Instagram: @paninng.uaq, 2 september 2025[↩]
- Instagram: @aviajaluuna, 10 augusti 2025[↩]
- Instagram: @aviajaluuna, 8 augusti 2025[↩]
- Instagram: @aviajaluuna, 19 augusti 2025[↩]
- ”Danmark ber om ursäkt till grönländska barn”, Aftonbladet, 8 december 2020[↩]
- Andersen, Odd, ”Grønlands spiralkampanje: Oppfordrer dansk minister til å høre ofrenes historie”, Dagsavisen, 29 mars 2024[↩]
- https://www.un.org/en/genocide-prevention/definition[↩]
- Høje-Taastrup Kommune hemsida: ”VISO burde være kontaktet igen”, 15 augusti 2025[↩]