Sedan två månader blockerar jihadistgruppen JNIM bensintillförseln till Malis huvudstad Bamako. Militärregeringen, som under de senaste åren försökt göra sig oberoende av europeiskt kapital, är nu hotad och har vänt sig till ryskt och nordamerikanskt kapital. Men vem ligger egentligen bakom jihadisternas sabotageförsök, frågar sig Abayomi Azikiwe.

I Bamako, huvudstaden i det resursrika västafrikanska landet Mali köar tusentals människor dagligen för att köpa bensin. Varan finns nu bara i begränsade mängder.

Under de senaste drygt fjorton åren har olika upprorsgrupper genomfört attacker i de norra och centrala delarna av den forna franska kolonin, som blev självständig 1960.

En självutnämnd islamistisk gruppering, JNIM – Jama’at Nusrat al-Islam wal-Muslimin – tycks vara den mest välorganiserade av rebellgrupperna. Enligt rapporter har JNIM kopplingar till al-Qaida. Nästan alla rebellorganisationer i Västafrikas Sahelregionen följer samma mönster: de gör anspråk på att representera islam samtidigt som de helt fokuserar på att förstöra egendom och destabilisera olika typer av regimer på kontinenten.

Nästan alla rebellorganisationer i Västafrikas Sahelregionen följer samma mönster: de gör anspråk på att representera islam samtidigt som de helt fokuserar på att förstöra egendom och destabilisera olika typer av regimer på kontinenten.

Sedan 2020 har militärregimen i Mali, under ledning av övergångspresident Assimi Goita, offentligt fördömt Frankrikes och andra västimperialistiska staters roll i Afrika. Samma politiska inriktning har spritt sig till grannländerna Burkina Faso och Niger. I slutet av 2023 undertecknades Fördraget om Liptako-Gourma, som lade grunden för Sahelstaternas allians (AES).

Sedan dess har Ekonomiska gemenskapen för Västafrikas stater (ECOWAS), som hade uteslutit alla AES-medlemmar för påstådda brott mot förbudet att ta makten med militära medel, bjudit in alla tre staterna tillbaka till det regionala samarbetet. AES har vägrat och upprätthåller sin självständiga linje vad gäller samarbete med Ryska federationen och sin inriktning på ekonomisk omstrukturering.

Regional säkerhet och ekonomisk blockad
Följaktligen bör kopplingarna mellan imperialiststaterna och deras proxy-organisationer beaktas i den senaste säkerhetskrisen i Mali. Under mitten av 2024 uppstod diplomatiskt gruff mellan Mali och Ukraina efter att information avslöjats om att Kyiv hade bistått de beväpnade rebellernas kamp mot regeringen. Senegal, som inte är medlem i AES, fördömde även Ukraina för dess inblandning i att destabilisera den maliska administrationen.

Under mitten av 2024 uppstod diplomatiskt gruff mellan Mali och Ukraina efter att information avslöjats om att Kyiv hade bistått de beväpnade rebellernas kamp mot regeringen.

AES har utvecklat nära relationer med Ryska federationen. Gemensamma sammankomster, inklusive toppmöten i Ryssland, har ägt rum. Detta samarbete inkluderar säkerhetssamverkan mellan Moskva och AES-länderna.

De västimperialistiska militäroperationerna i Västafrika accelererade i takt med ökningen av jihadistiskt våld i regionen. USA:s Afrikakommando (AFRICOM) tillsammans med den Frankrike-ledda Operation Barkhane strävade efter att odla partnerskap mellan afrikanska stater och sina militärstyrkor.

Emellertid gjorde dessa gemensamma militära övningar inget för att förstärka Sahelstaternas säkerhetsapparat. Bristen på framsteg i ansträngningarna att besegra de jihadistiska rebellerna, i kombination med en ekonomisk kris som är karakteristisk för nutidens neokolonialism, skapade oundvikligen förutsättningarna för militärkupper.

En rapport från BBC publicerad den 26 oktober konstaterade följande om situationen i Mali: “Mali har ställt in skolor och universitet i hela landet på grund av en allvarlig bränslebrist orsakad av en blockad av bränsleimporten som påtvingats landet av islamistiska gerillor. Utbildningsminister Amadou Sy Savane meddelade i statstelevisionen att alla utbildningsinstitutioner skulle förbli stängda fram till den 9 november, med motiveringen att personalens och studenternas resande har påverkats av blockaden. Han uppgav att myndigheterna ‘gör allt som står i deras makt’ för att avsluta krisen så att undervisningen kan återupptas den 10 november. I veckor har Mali drabbats av bränslebrist, särskilt i huvudstaden Bamako, efter att militanta grupper med kopplingar till al-Qaida har tvingat på landet en blockad genom att attackera tankbilar på de stora vägarna.”

Känslan av osäkerhet i Mali förvärras av en varning från USA:s utrikesdepartement som uppmanar samtliga amerikanska medborgare att omedelbart lämna landet.

Känslan av osäkerhet i Mali förvärras av en varning från USA:s utrikesdepartement som uppmanar samtliga amerikanska medborgare att omedelbart lämna landet. Enligt nyhetsrapporter har all icke-nödvändig personal på den amerikanska ambassaden evakuerats.

I utrikesdepartementets tonfall anades en allvarlig fara för den maliska regeringen. Den amerikanska ambassaden i Mali uppmanade i tisdags amerikanska medborgare att omedelbart lämna landet, eftersom en bränsleblockad av jihadister som kämpar mot landets militärstyrda regering gör vardagen allt farligare. Sedan september har al-Qaida-anslutna soldater riktat in sig på bränsletankbilar, särskilt de som kommer från Senegal och Elfenbenskusten, genom vilka majoriteten av Malis importerade varor transporteras. Jihadisterna från Grupperingen för stöd av islam och muslimer, kända under sin arabiska akronym JNIM, har nyligen försökt isolera huvudstaden Bamako genom att öka antalet operationer på omgivande vägar.

Det är anmärkningsvärt att USA:s utrikesdepartement gick ut med en sådan varning i kölvattnet av möten mellan maliska tjänstemän och Trump-administrationen tidigare under året. Det fanns rapporter om att Vita huset ville inleda samtal om att utbyta säkerhetsbistånd mot amerikanskt ägande av Malis naturtillgångar.

I andra diskussioner och till och med avtal som undertecknats med afrikanska stater har dessa initiativ från Trump-administrationen inte lett till några ekonomiska framsteg eller någon social stabilitet i konfliktdrabbade områden. Samtidigt har administrationen övertalat ett litet antal afrikanska stater att acceptera deporterade migranter som olagligt förts bort från USA, i syfte att tillmötesgå sin egen rasistiska och främlingsfientliga väljarbas.

Två medelhöga amerikanska tjänstemän besökte Bamako i juli för att undersöka möjligheter till samarbete i bekämpandet av Malis 13-åriga jihadistiska uppror, i utbyte mot tillgång till Sahellandets guld och lithium.

Två medelhöga amerikanska tjänstemän besökte Bamako i juli för att undersöka möjligheter till samarbete i bekämpandet av Malis 13-åriga jihadistiska uppror, i utbyte mot tillgång till Sahellandets guld och lithium.

Tjänstemännen – Rudy Atallah, biträdande chef för terrorismbekämpning vid National Security Council, och William Stevens, biträdande statssekreterare för Västafrika – gjorde varsitt besök i huvudstaden Bamako. Det är ett tecken på att USA:s och Malis relationer, som försämrades för fyra år sedan efter en militärkupp ledd av överste Assimi Goïta, kanske är på väg att tina upp under president Donald Trumps administration.

Malis utrikesminister Abdoulaye Diop mötte båda de amerikanska sändebuden. ‘Vi diskuterade kampen mot beväpnade terroristgrupper som stöds av utländska statliga aktörer’, skrev han på X efter sina samtal med Stevens den 21 juli. Även ‘utsikterna för ekonomiskt samarbete, inklusive genom amerikanska privatinvesteringar i Mali, tack vare förbättringar i vårt lands affärsklimat’ stod på agendan.

Dessa händelser belyser den nuvarande situationen i Mali och behovet av att förbättra den nationella säkerheten samtidigt som ekonomin omstruktureras. Alla tre AES-staterna är kustlösa stater vilket innebär avsevärda utmaningar för oberoende planering och utveckling.

90 gruvkontrakt ogiltigförklarades
Mali försöker omstrukturera sin gruvindustri på ett sätt som är mer fördelaktigt för landets befolkning. I slutet av oktober offentliggjorde militärregimen att 90 kontrakt med olika utländska företag ogiltigförklarats.

I slutet av oktober offentliggjorde militärregimen att 90 kontrakt med olika utländska företag ogiltigförklarats.

Barrick, ett av världens största guld- och kopparbolag, tvingades stänga sina verksamheter i Mali i början av 2025. Det uppstod tvister mellan bolaget och den maliska regeringen om skattebetalningar och vad som beskrivits som oegentligheter från Barrick-chefer, varav flera fortfarande sitter kvar i häkte.

Flera av Barricks största investerare under de senaste åren är finansiella aktörer med huvudkontor i USA, såsom BlackRock och Berkshire Hathaway. Enligt den maliska regeringen gav det tidigare avtalet dem inte tillräcklig kompensation för sin andelsägarroll i gruvverksamheterna. Under de senaste veckorna har ytterligare en investerare i malisk gruvdrift tillkännagivits.

Business Insider Africa noterade i en artikel publicerad den 9 oktober att det amerikanska företaget Flagship Gold Corp har ingått ett strategiskt samarbete med Malis statliga Mineral Resources Research and Exploitation Company (SOREM) för att återstarta produktionen i Morila-gruvan, vilket markerar den första amerikanska investeringen efter klubbandet av nationens nya gruvlagstiftning.¹

Det amerikanska företaget Flagship Gold Corp har ingått ett strategiskt samarbete med Malis statliga gruvbolag för att återstarta produktionen i Morila-gruvan.

Efter bekräftelse från Malis militärledda regering rapporterade Reuters att avtalet, som slutfördes den 8 oktober 2025, tillåter Flagship Gold Corp att förvärva andelar i Morila SA och bidra med kapital och teknisk expertis för att återuppta produktionen i en av Malis viktigaste guldgruvor. Affären kommer efter regeringens övertagande av gruvan i juni 2025, som resulterade i köpet av en 80-procentig andel från Australiens Firefinch Limited för den symboliska summan en (1) US-dollar.

En granskning av dessa gruvavtal som är i förändring visar i vilken grad internationellt finanskapital behåller sitt grepp om Afrikas resurser. Den nya regeringen är fortfarande sårbar dels för utländsk intervention, dels för olika gruppers försök till destabilisering genom bensinblockader.

Texten har tidigare publicerats i News Ghana. Översättning: Martin Müller