USA:s Pax Silica och Kinas WAICO visar hur världens två stormakter bygger parallella AI-ekosystem för framtiden. När tillgång till teknik, investeringar, säkerhetssamarbeten och leveranskedjor allt tydligare kopplas till geopolitisk lojalitet växer frågan om Europa och Sverige riskerar att hamna på efterkälken i det globala AI-racet, skriver Gunnar Vagerstam.

Toppmötet mellan Kinas president Xi Jinping och USA:s president Trump den 24 september gav inget konkret resultat,  huvudkonflikterna finns kvar. Flera analytiker tar dock upp värdet av att relationen mellan länderna ser ut att stabiliseras något, arbetsgrupper har tillsats och ytterligare möten mellan Xi och Trump inplanerade, det första redan i november i år.

Det enda tydliga avtalet är en tvåmånadersförlängning av handels- och tullvapenvilan till 10 januari 2027. Dessutom kom parterna överens om att inrätta en ”röd telefon” mellan länderna för att hantera AI-incidenter som rör ”nationell säkerhet”, till exempel AI-styrda cyberattacker. Parterna skall också börja arbeta på en militär mekanism för kriskommunikation.¹

Tullavgifter mellan länderna skall också reduceras till ett värde av 30 miljarder dollar. Sammantaget beskrivs mötet som tungt i ceremoni och symbolik men med begränsade materiella resultat utöver förlängning av handels- och tullvapenvilan.

AI-riskerna då?
Risker med AI-modellerna har debatterats flitigt den senaste tiden. Ledare för amerikanska AI- och teknikjättar som Antropic, Open AI och SpaceX har gått ut och sagt att utvecklingen kräver extern kontroll. President Trump planerar inrätta en AI Tsar som skall ta ett utökat federalt ansvar för kontrollen av AI – utan att den kommersiella AI-utvecklingen avstannar. Nedan två exempel på AI-risker som lyfts i debatten.²

USA och Kina vill forma AI-säkerhetsregler, men på sina egna villkor. USA vill knyta AI-säkerhet till leveranskedjor och allierade. Kina vill erbjuda alternativa säkerhetsramverk där man själv sätter normerna.

I juli 2026 tog interna AI-agenter hos Open AI sig under ett test förbi den avsedda isoleringen, utnyttjade sårbarheter och fick obehörig åtkomst till delar av AI-företaget Hugging Face´s system. Agenterna använde även otillåtna kommunikationsvägar. Exemplet visar att kapabla agenter kan tolka tekniska spärrar som hinder att kringgå när skydden är otillräckliga och mänsklig övervakning bristfällig. Skräckscenariot är att AI-agenterna skall bli så duktiga så att dom börjar utveckla sig själva, utan mänsklig inblandning och kontroll! Dessa exempel visar varför USA och Kina båda vill forma AI-säkerhetsregler – men på sina egna villkor. För USA blir sådana incidenter ett argument för att knyta AI-säkerhet till leveranskedjor och allierade. För Kina blir det ett skäl att erbjuda alternativa säkerhetsramverk där man själv sätter normerna

Skillnaden mellan parterna gäller därför inte främst om AI behöver regleras, utan vem som ska bestämma reglerna, vilka begränsningar som ska gälla och om säkerhetspolitik får kombineras med exportkontroller.

För EU och Sverige är frågan hur nära man ska knyta sig till USA utan att bli beroende av en enda stormakt och reduceras till leverantör av råvaror och energi.

Den som dominerar AI-utvecklingen säkrar förstahandsinflytandet också över utvecklingen av de övriga sektorerna under 2000-talet till exempel inom logistik, energinät, offentlig sektor, industri, försvar, forskning och globala tekniska standarder. Samtidigt är riskerna gemensamma.

För EU och Sverige är frågan hur nära man ska knyta sig till USA utan att bli beroende av en enda stormakt och reduceras till leverantör av råvaror och energi. Och hur manövrerar EU gentemot Kina och USA som dominerar AI-utvecklingen? Hur kommer Sverige förhålla sig till USA, Kina och EU. Jag återkommer till de frågorna längre ned i texten.

Den större konflikten: AI, chip och kritiska beroenden
Den större konflikten mellan USA och Kina som ju leder AI-racet handlar vem som ska ha störst inflytande över de strategiska system som formar 2000-talets världsekonomi: avancerade chip, kritiska mineraler, energiförsörjning, handelsrutter, finansiering, tekniska standarder och militära allianser. Och dom hänger inte bara samman, dom är oskiljaktiga.

USA försöker bevara ett globalt system där landet och dess partner har kontroll över dessa knutpunkter och där Kina inte kan dominera de områden där ekonomisk, teknisk och militär makt sammanfaller.

USA försöker bevara ett globalt system där landet och dess partner har kontroll över dessa knutpunkter och där Kina inte kan dominera de områden där ekonomisk, teknisk och militär makt sammanfaller.

Kina försöker samtidigt minska sitt beroende av USA och bygga en mer Kina-centrerad maktbas, särskilt i Östasien och det globala syd, bland utvecklingsländerna, varav det återfinns de tidigare europeiska kolonierna. Beijing vill få större kontroll över sin tekniska och industriella utveckling, öka användningen av kinesiska standarder och begränsa USA:s militära handlingsutrymme nära Kina.

USA säger sig försvara en maktbalans, men använder också exportkontroller och allianser för att begränsa Kinas strategiska kapacitet. Kina säger sig försvara suveränitet och multipolaritet som ju samtidigt ger Kina ökat regionalt och globalt inflytande.

Handel, AI, försvar och säkerhet är därför inte separata konflikter. De förstärker varandra. Ett avancerat chip kan användas i både kommersiella och militära system. En hamn, en molntjänst eller ett betalningssystem kan skapa långsiktiga strategiska beroenden.

Kina försöker minska sitt beroende av USA och bygga en mer Kina-centrerad maktbas, särskilt i Östasien och det globala syd, bland utvecklingsländerna.

Den globala geopolitiska tudelningen fortsätter.  Och ser ut att bli fastare i formen också när det gäller den AI- utvecklingen under 2000-talet. USA bildade den ena strukturen och Kina bildade i juli 2026 den andra, Pax Silica respektive WAICO. De är inte direkta resultat av toppmötet men de illustrerar hur USA och Kina bygger parallella ekosystem kring AI och tar sikte på framtiden.

Pax Silica och WAICO: två konkurrerande AI-ekosystem
Pax Silica är ett USA-lett och i huvudsak icke-bindande samarbete om AI:s materiella och industriella grund, att säkra hårdvaran bakom AI: kritiska mineral, energi, halvledare, datacenter, kommunikationsnät, avancerad tillverkning och säkra leveranskedjor.³

WAICO, World Artificial Intelligence Cooperation Organization, är en Kina-initierad plattform. Dess uttalade uppgift är att främja AI-samarbete och global styrning med tonvikt på säker, rättvis och inkluderande utveckling kring AI-styrning, standarder, säkerhet och bygge av AI-kapacitet.⁴

Pax Silica lanserades av USA i december 2025 och har 24 deltagande länder. De ursprungliga undertecknarna var USAs allierade, Storbritannien, Japan, Sydkorea, Singapore, Australien och Israel med flera. Sverige undertecknade som första EU-land deklarationen den 17 mars 2026.

Förenklat. Pax Silica organiserar främst resurserna och infrastrukturen bakom AI, medan WAICO söker inflytande över deltagandet, principerna och institutionerna kring tekniken.

Pax Silica lanserades av USA i december 2025 och har 24 deltagande länder. De ursprungliga undertecknarna var USAs allierade, Storbritannien, Japan, Sydkorea, Singapore, Australien och Israel med flera. Sverige undertecknade som första EU-land deklarationen den 17 mars 2026.⁵

WAICO bildades formellt i Shanghai den 16 juli 2026, och har 37 medlemsländer. Bland de ursprungliga grundarstaterna av vilka många är utvecklingsländer från Globala Syd återfinns länder som Ryssland, Kuba, Venezuela och Brasilien.nDen geo- och säkerhetspolitiska kopplingen är uppenbar för alla.

Hur initiativen formar regler och beroenden
Initiativen kan påverka AI-regleringen på olika sätt. Pax Silica kan göra regler praktiskt verkningsfulla genom att knyta säkerhetskrav till tillgången till chip, molntjänster, investeringar och betrodda leverantörskedjor. Samarbetet kan exempelvis stödja gemensamma krav på cybersäkerhet, spårbar beräkningskapacitet, modelltester och rapportering av allvarliga incidenter. WAICO kan i sin tur ge fler utvecklingsländer en plattform för standarder, kompetensuppbyggnad, teknikutbyte och tillgång till AI.

Ett fungerande internationellt regelverk behöver båda dimensionerna: kontroll över den fysiska infrastrukturen och legitima regler och standarder för hur systemen används.

Om medlemskap eller teknikåtkomst kopplas till politisk lojalitet kan två delvis skilda ekosystem växa fram, med olika chip, molnplattformar, datakrav, säkerhetstester och tekniska standarder. Det kan ge större motståndskraft inom respektive block men sämre global insyn och färre gemensamma skyddsräcken.

Trots att det rent logiskt går att samordna de båda organisationernas ändamål så verkar utvecklingen gå mot att dom tvärtemot befäster en geopolitisk tudelning. Om medlemskap eller teknikåtkomst kopplas till politisk lojalitet kan två delvis skilda ekosystem växa fram, med olika chip, molnplattformar, datakrav, säkerhetstester och tekniska standarder. Det kan ge större motståndskraft inom respektive block men sämre global insyn och färre gemensamma skyddsräcken.

Jag tycker mig se en tydlig sådan uppdelning även om en total uppdelning knappast blir fullständig eftersom länder i dag är så internationellt kopplade. Många stater vill också samarbeta med båda sidor. Pax Silica och WAICO är därför i sak kompletterande men politiskt konkurrerande!

USA signalerar: Ni måste välja
Enligt flera amerikanska medieuppgifter har också USA:s utrikesdepartement i augusti 2026 utarbetat ett odaterat brevutkast till 35 länder, bland annat till Sverige. Där sägs att deltagande i Pax Silica inte kan förenas med medlemskap i andra initiativ vars åtaganden strider mot det amerikanska samarbetet.

För europeiska partnerländer är signaleffekten tydlig: Washington visar att framtida tillgång till amerikansk AI-teknik, investeringar, säkerhetssamarbete och betrodda leveranskedjor kan komma att kopplas till politisk och teknisk lojalitet. Det kan få regeringar och företag i Europa att redan nu undvika kinesiskt ledda initiativ, anpassa upphandlingar och investeringar till amerikanska krav och verka för en gemensam EU-linje för att slippa förhandla var för sig under press.⁶

För europeiska partnerländer är signaleffekten tydlig: Washington visar att framtida tillgång till amerikansk AI-teknik, investeringar, säkerhetssamarbete och betrodda leveranskedjor kan komma att kopplas till politisk och teknisk lojalitet.

Samtidigt riskerar signalen att begränsa Europas möjlighet att hålla öppna kanaler till Kina och att utveckla en mer självständig politik för AI, standarder och kritisk infrastruktur. Även utan ett formellt utskick påverkar brevutkastet därför kalkylen i europeiska huvudstäder: kostnaden för dubbelanslutning kan uppfattas som högre, trots att något uttryckligt förbud ännu inte finns. Kazakstan är i dag som enda land medlem i både Pax Silica och WAICO.

Konsekvenser för Sverige och EU
Hur kommer Sverige att agera mellan Pax Silica, WAICO och AI Act? Kan en alltför ensidig anslutning till Pax Silicas amerikanska teknik- och säkerhetssystem på sikt begränsa Sveriges strategiska självständighet? Om tillgång till chip, molntjänster, investeringar och försvarssamarbete villkoras av amerikanska standarder och leverantörer kan svenska regeringar och företag få svårare att välja teknik, handelspartner och regler utifrån egna eller gemensamma europeiska prioriteringar. Beroendet behöver inte bygga på formellt bindande krav; det kan också uppstå gradvis genom upphandlingar, kompatibilitetskrav och investeringar som gör alternativa lösningar dyra eller politiskt känsliga

En särskild risk är att Sverige främst får rollen som leverantör av el, mark, malm och sällsynta jordartsmetaller. Dessa råvaror behövs för chip, datacenter och AI-hårdvara. Därför blir Sveriges roll i dessa värdekedjor en AI-fråga, inte bara en energi- och gruvfråga.

En särskild risk är att Sverige främst får rollen som leverantör av el, mark, malm och sällsynta jordartsmetaller. Dessa råvaror behövs för chip, datacenter och AI-hårdvara; därför blir Sveriges roll i dessa värdekedjor en AI-fråga, inte bara en energi- och gruvfråga. Och om den mest lönsamma förädlingen, chiputvecklingen, datorkraften och de digitala tjänsterna kontrolleras av USA, då bär Sverige en stor del av miljöskadorna och försörjningsansvaren men får en mindre del av teknikutvecklingen, de kvalificerade jobben och det långsiktiga ekonomiska värdet.⁷

Pax Silica kan samtidigt ge säkerhet, investeringar och marknadstillgång, så frågan är inte om Sverige bör samarbeta med USA utan på vilka villkor. För att undvika en råvarukälla behöver Sverige och EU därför knyta mineralutvinning och energileveranser till krav på förädling, forskning, kompetensöverföring och industriell produktion i Europa och behålla inflytande över standarder, data och kritisk infrastruktur. EU:s AI Act kan vara ett stöd för en policy att också ha en dialog med Kina om standarder för AI.⁸

EU:s är en ekonomisk stormakt och med dess inre marknad en hävstång för att skapa egna regler och standarder och AI-regler, som AI Act. Utländska AI- och teknikverktyg måste uppfylla krav för att vara tillgängliga inom EU. Det kan påverka både kinesiska och amerikanska företag som vill åt EU:s inre marknad. EU lanserar också en AI-satsning för halvledare, datamoln och open source och olika EU-länder bygger nu upp 19 AI-fabriker.

AI Act är inte bara ett juridiskt verktyg, det kan också, om man vill, användas som ett strategiskt förhandlingskort, till exempel i förhandlingar med Sverige som nu fått en strategisk position i och med den stora Per Geijer fyndigheten i Kiruna. LKAB uppskattar att där finns 2,2 miljoner ton sällsynta jordartsmetaller, Europas största fyndighet av sällsynta jordartsmetaller.⁹

Hur kommer Sverige att agera mellan Pax Silica (råvaror, mark/energi och chip), WAICO (AI-samarbete, AI-styrning och standarder) och AI ACT (regler, standarder och marknadstillträde och hur har andra mindre länder gjort?

Mindre länder mellan blocken: Kazakstan, Panama, Kenya
Kazakstan visar både möjligheten och risken med en balanspolitik. Landet deltar i både Pax Silica och WAICO och kan använda sina stora uran- och mineralresurser som förhandlingskort, men blir samtidigt särskilt utsatt om USA kräver ett val.¹⁰

Panama visar en annan möjlighet: genom Pax Silica har USA aviserat ett planerat stödprojekt för AI-infrastruktur, vilket kan ge investeringar och kompetens men också knyta landet närmare amerikanska leverantörer och säkerhetskrav. Panamakanalen är också en strategisk transportkanal för USA.¹¹

Kenya, grundande medlem i WAICO, hoppas få billigare tillgång till datorkraft och AI-modeller samt stöd för tillämpningar inom bland annat jordbruk, vård och lokala språk. För Kenya kan samarbetet påskynda digital utveckling.

Kenya, som är grundande medlem i WAICO, hoppas i stället få billigare tillgång till datorkraft och AI-modeller samt stöd för tillämpningar inom bland annat jordbruk, vård och lokala språk. För Kenya kan samarbetet påskynda digital utveckling.¹²

Strategi för EU och Sverige?
Sverige har gått med i Pax Silica men är samtidigt EU-medlem. USA kan bestämt säga att ”vi behöver svenska mineraler för Västs teknikvärdekedja”. EU kan lika bestämt säger att ”vi behöver mineralerna för Europas industriella och tekniska självständighet”.

Här skulle Sverige kunna säga till USA och EU: ” Vi i Sverige förädlar mineralerna själva och bygger en egen värdekedja”. Exempel: LKAB:s industripark i Luleå där fosfor och sällsynta jordartsmineraler skall separeras till en viss grad. Pax Silica kan då eventuellt finansiera ytterligare satsningar. Sverige bygger upp viss förädlingskapacitet med amerikanska pengar. Bingo! USA och EU är nöjda.

Då kommer Kina återigen in i bilden. Kina stod 2024 för 60 procent av gruvbrytning av världens jordartsmineraler. Framför allt har Kina den stora raffineringskapaciteten som USA, Sverige och EU behöver, i vart fall inom en övergångsperiod. International Energy Association (IEA) säger att Kinas andel av den globala raffineringen 2026 är 85 procent. Om alla nu planerade projekt utanför Kina genomförs väntas dess andel sjunka till 70 procent år 2035. Amerikanska energidepartementet analys av Kinas andel av separation av vissa tunga jordartsmetaller är nära 100 procent. Till det kommer all den kemiska processteknik med skicklig personal, integrerade leveranskedjor och en enorm industriell kapacitet som Kina besitter.

Det är därför svenska och europeiska jordartsmetaller – liksom USA:s – behöver kinesisk gruv- och raffineringsteknik, i vart fall under en lång övergångsfas, tills man byggt upp egna gruvor och fabriker och egen kunskap. Och här har Sverige en möjlighet! Sverige kan ju faktiskt erbjuda något både USA och EU behöver – råvara. ”Ge oss pengar så vi över tid kan utveckla vår egen värdekedja – och under övergångstiden vänder vi oss till Kina för raffinering av metallerna”.

Åter till toppmötet i Washington 24 september 2026. USA har nog insett att man måste samarbeta med Kina tills man byggt upp egen raffineringskapacitet och det ligger sannolikt ett par decennier fram i tiden. Det tidsfönstret ger också Sverige starkare förhandlingskort i förhandlingar om finansiering av en inhemsk kemisk processteknik för raffinering av sällsynta jordartsmineralet. I det här AI-racet blir det viktigt för Sverige att inte bara följa med i utvecklingen, utan att aktivt forma villkoren för framtidens digitala infrastruktur.

En avgörande fråga är hur USA kommer att hantera den oundvikliga övergångsfasen med kinesisk raffinering – med andra ord: kommer USA tillåta Sverige och EU använda den tiden, övergångsfasen, till att bygga egen kapacitet? Än har USA inte tagit ställning. Ja, brevet är skrivet men inte expedierat. Än.