Gripandet av Shiyar Ali och en UD-diplomat var en del i ett etablerat underrättelsesamarbete mellan Turkiet och Sverige. Turkiets påtryckningar mot Sverige har gett resultat och detta skrämmer svensk-kurderna från Syrien till tystnad. Det säger en svensk-kurd, mångårig aktivist för kurdernas rättigheter i Syrien, som pratar anonymt med Parabol.

Plats: Muttley & Jack’s Coffee Roasters, Stockholm. Drack: Cappuccino (båda)

Priset i Sverige för att tala om kampen för kurdiska Rojava har blivit för högt, säger många kurder jag talar med. Få vill ställa upp på intervju. Till slut, efter lång övertalning, går en person som tidigare haft en framträdande roll i kampen för kurdernas rättigheter i Syrien, med på att tala anonymt med Parabol.

– När Säpo i maj häktade kurden Shiyar Ali och en UD-diplomat, valde aktivisterna att hålla tyst. Vi hade tidigare varnat för att detta kunde ske. Gripandena är ingen slump. Turkiet hade ögonen på oss. Shiyar Ali leder kontoret i Stockholm för det kurdiska självstyret i nordöstra Syrien, Rojava, och diplomaten har i många år haft ansvar för Syrien på UD.

När Säpo häktade Shiyar Ali och en UD-diplomat valde aktivisterna att hålla tyst. Vi hade tidigare varnat för att detta kunde ske, och gripandena är ingen slump.

Rubricering är att båda anhållits misstänkta för grov obehörig befattning med hemlig uppgift. De har nu släppts i väntan på att förundersökningen ska bli klar. Brottet som de misstänks för har funnits länge i svensk rätt men som skärptes år 2022, inför Sveriges medlemskap i NATO, för att inkludera fler typer av informationshantering och utlandsspioneri. Det var, säger flera bedömare, en eftergift för att Turkiet skulle rösta för Sveriges medlemskap i NATO.

Fallet med de häktade ska också ha varit en eftergift, menar Rojava-aktivisten. Detta hände bara dagar innan journalisten Joakim Medin frigavs från ett turkiskt högsäkerhetsfängelse.

Turkiet ville att de två gripna i Sverige skulle störas i sitt arbete i utbyte mot Medins frigivning.

Enligt reportagesajten Blankspot ska gripandena ha varit en informell bytesaffär mellan Sverige och Turkiet. En källa med insyn i den turkiska underrättelsetjänsten uppgav till Blankspot att Turkiet ville att de två gripna i Sverige skulle ”störas” i sitt arbete i utbyte mot Medins frigivning.¹

Detta förnekas av både Säpo och åklagaren som menar att det inte finns någon koppling mellan gripandena och Medins frigivning och att det första har att göra med äldre händelser. Även utrikesministern Maria Malmer Stenergard nekar till att Turkiet framfört sådana krav men bekräftar dock att det finns ett underrättelsesamarbete mellan länderna.

Fallet med Shiyar Ali och UD-diplomaten sticker ut. Det är första kända gången som den skärpta lagen används i ett utrikespolitiskt känsligt sammanhang.

En människorättsaktivist eller en diplomat som hanterar information på ett sätt som Säpo menar kan skada landet riskerar att åtalas.

Det nya i lagen är dess omfattande spännvidd som öppnar upp för risken för politisering. Det handlar om att staten, exempelvis Säpo, gör en tolkning om att någon hanterar uppgifter som rör Sveriges säkerhet på ett sätt som kan skada landet om informationen röjs för främmande makt. Alltså inte att en person agerat spion för en främmande makt utan att en person, exempelvis en människorättsaktivist eller en diplomat, hanterar information på ett sätt som Säpo menar kan skada landet.

Rojava-aktivisten menar att gripanden har att göra med Turkiets påtryckningar och hur politiserad den skärpta lagen är. Turkiets intressen, som NATO-land, står över de svensk-kurdiska aktivisternas rättigheter.

– Kurder från Syrien har i svensk politik hållits på armlängds avstånd. Turkiet har sedan länge lyckats så misstänksamhet inom det svenska politiska etablissemanget om att kurderna från Syrien, aktivister för självstyret Rojava, i själva verket är PKK.

På utrikesdepartementet, säger hen, var de livskrämda för att vi skulle lura dem och ta dit en PKK-representant. Själv blev hen portad från både utrikesdepartementet och till viss del från riksdagen för ”PKK-samröre” fast hen flera gånger uttryckligen tagit avstånd från denna organisation.

– Den enda som sa det tydligt var dåvarande utrikesminister Carl Bildt: ”Kom inte hit. Jag vill varken träffa PKK eller syriska underrättelsetjänsten”, sa han. Men han ville dock hålla kvar kontakten. Ungefär, ”ring inte, jag ringer dig”. Värre var det med andra svenska politiker som alltid uppträdde osäkra och var på sin vakt.

Bildt var i kontakt med aktivisten jag talar med när delar av den syriska oppositionen till Assad-regimen höll på att kraftsamla sig och sökte svenskt stöd. I november 2012 bildades, med stöd av Qatar, Syrian National Coalition. Bland initiativtagarna fanns organisationen Syrian National Council (SNC) med kopplingar till Muslimska Brödrarskapet. Journalisten Patrik Paulov från tidningen Proletären rapporterade om att den dåvarande utrikesministern Carl Bildt och biståndsministern Gunilla Carlsson hade i augusti 2012 tagit emot exekutivkommittén för SNC på Hässelby slotts konferenscenter.²

– Vi varnade Bildt när han frågade oss om de grupper Sverige och väst hade beslutat sig för att stödja i syfte att störta Assad-regimen. Till Bildts fasa kunde vi konstatera att han hade blivit blåst, eftersom dessa grupper tillhörde muslimska brödraskapet som under hösten bildade Syrian National Coalition som stöddes av Qatar. I Sverige verkade Islamiska Förbundet i Sverige med anknytningar till Brödraskapet.

Sveriges stöd till muslimska brödraskapet är fortfarande oklart och hemligt.

Hur mycket stöd Sverige gav till muslimska brödraskapets frontorganisationer är fortfarande oklart och hemligt. När journalisten Patrik Paulov försökte få fram information från bland annat utrikesdepartementet tog det åtta månader att få svar och en stor del av de 53 sidor han fick ut var hemligstämplade. ”I vissa fall saknas enstaka ord, i andra är hela stycken är borttagna. Ett antal sidor är blanka” konstaterade Paulov. Motiveringen för att hemligstämpla materialet var att innehållet rörde ”Sveriges förbindelser med en annan stat eller i övrigt rör annan stat, mellanfolklig organisation eller myndighet”.

-I den våldsamma dynamiken under inbördeskriget i Syrien, när IS började sin terrorverksamhet i Irak och Syrien för att bilda Kalifatet i regionen mötte de hårt motstånd från Rojava-kurderna i Syrien. Vi besegrade IS och lyckades ta kontroll över ett område i nordöstra delen av landet, där vi etablerade det kurdiska självstyret Rojava. Kurderna flyttade fram sina positioner, både politiskt och militärt och sökte internationellt stöd.

– Här kommer Shiyar Ali in. Rojava ville etablera en representation/kontor i Sverige och behövde en representant. I Sverige finns många kurder och det finns också en stark solidaritet med det kurdiska folket. Vi visste dock att vissa av oss var portade från den svenska politiken, stämplade som PKKare. Därför tillsattes som representant för kontoret en person med en mer neutral profil. Han var småföretagare men saknade politisk erfarenhet.

När Turkiet hotade med att bojkotta Sverige ville den socialdemokratiska regeringen stänga Rojava-kontoret.

– Från början var det tänkt att kontoret skulle ha en mer diplomatisk status men Turkiet hotade med att bojkotta Sverige om man tillät det. Den socialdemokratiska regeringen ville undvika en öppen konflikt med Turkiet och övervägde att stänga det. Lösningen blev att driva representationen som en förening. Turkiet lugnade ner sig.

– Shiyar Alis politiska oerfarenhet låg honom i fatet. Han blev åtalad för grov penningtvätt. Det här väckte stor uppmärksamhet i medierna och så klart i Turkiet. Det rörde sig om stora summor från en person med kopplingar till den kurdiska självstyret i Rojava.

Åklagaren menade att Shiyar Ali hade hanterat stora summor kontanter på ett sätt som väckte misstankar om penningtvätt. Bland annat hittades närmare fyra miljoner kronor i euro och svenska sedlar i ett kassaskåp. Syftet med pengarna, menade Shiyar Ali, var att stödja hjälpverksamhet i Syrien. Domstolen fann inte tillräckliga bevis för brott och han blev frikänd från misstankarna om penningtvätt i april 2024.

– Här kommer UD-diplomaten in. Han som häktades i maj. UD-diplomaten vittnade för Shyar. Hans vittnesmål var förmodligen det som räddade Shiyar från att dömas för penningtvätt.

– Som jag förstår det sa han att pengarna kom från det svenska biståndet på cirka 325 miljoner kronor som Sverige gav till självstyret i Rojava. Jag är inte säker på att detta stämmer. Biståndspengarna var bundna till olika projekt, man fick inte dem i kontanter och de gick en annan väg till Rojava.

När vi försökte bekräfta uppgifterna hittade vi inga exakta offentliga uppgifter om hur mycket och när Sverige har gett bistånd direkt till Rojava. I en fråga i riksdagen från 2021 framgår att Sverige haft ett nära samarbete med Rojava i samband med kampen mot IS och återuppbyggnaden efter kriget. Stödet till området ska ha gått via internationella kanaler, bredare biståndspaket och NGO:er – och inte direkt till Rojavas administration.³

Mer troligt är att pengarna samlades in bland kurderna i Sverige, menar Rojava-aktivisten.

– Shiyar Ali gjorde sig ett namn, han skapade ett förtroende hos kamraterna. Men detta kanske hanterades dåligt av den kurdiska ledningen i Rojava.

Hur det svenska biståndet till Rojava kom till är en annan historia som man inte ska glömma menar Rojava-aktivisten. Länge försökte Sverige undvika att stödja Rojava officiellt.

– Sverige gav pengar till Rojava för att kurderna skulle bland annat hålla de svenska IS-terroristerna i förvar där och inte släppa i väg dem till Sverige.

Precis som med biståndet till Rojava finns det inga officiella siffror om hur många svenska IS-anhängare och barn som hållits i förvar i Rojava, i fängelser som kontrolleras av SDF och i läger som al-Hol och Roj. Dessutom är uppgifterna om IS-soldater med svensk bakgrund sekretessbelagda.

Det svenska NATO-medlemskapet år 2022 kantades av eftergifter till Turkiet. Med vetorätten i sin hand ställde Erdogan en rad krav på Sverige för att godkänna Natomedlemskapet. Sverige skulle upphöra med det svenska stödet till Rojava, skärpa terrorlagstiftningen och samarbeta i jakten på oppositionella på svensk mark, inklusive utlämning av personer som Turkiet anser har kopplingar till PKK.⁴

Magdalena Andersson och Ann Linde skrev i juni 2022 under ett skriftligt avtal med Erdogan. Turkiets krav genomfördes snabbt, tyst och utan debatt.

Sverige genomförde snabbt, tyst och utan större debatt alla de kraven som Turkiet ställde. Journalisten Joakim Medin skrev i Parabol om hur Magdalena Andersson och Ann Linde på ett NATO-möte i Madrid i juni 2022 skrev under ett skriftligt avtal med Erdogan.

Efter det svenska NATO-inträdet fick Turkiet ett mer etablerat underrättelsesamarbete med Sverige.

– Turkisk underrättelsetjänst är operativ i Sverige. Turkarna har tillsammans med Säpo ett så kallat operationsrum i Sverige med syfte att bekämpa ”terrorismen”, kurder och oppositionella turkar.

Turkiet hade ögonen på Shiyar Ali. I en intervju i Parabol i december menade Shyar att Turkiet har en fascistisk och nationalistisk plan för Syrien och hotar norra delen av landet där kurderna finns. Turkiet ville få bort honom. Att han frikändes från penningtvätt och att en svensk diplomat agerat till hans fördel var inget Turkiet gillade.

–  De föreslog till och med att kidnappa honom. Men Sverige sa nej. Det riskerade att blåsa upp till en internationell kris. Han är dessutom svensk medborgare och inte turkisk. Det var då Joakim Medin åkte till Turkiet och fängslades. Och Turkiet fick därmed övertaget.

Det var gruppen i det gemensamma operationsrummet som häktade både UD-diplomaten och Shyar Ali.

Rojava-aktivisten bekräftar vad som framgått i Blankspot om att Turkiet ville att Shiyar Ali och diplomaten skulle ”störas” i utbyte mot Medins frigivning. Varken Shiyar Ali eller diplomaten får prata med medierna om vad som hände eller om den pågående utredningen mot dem. Men hen är säker på sin sak.

– Det var med stor sannolikhet den här gruppen i det gemensamma operationsrummet som häktade både UD-diplomaten och Shiyar Ali.

Den svenska diplomaten har uppgett via sin advokat att poliserna som grep honom skrek på ett annat språk än svenska och att de var civilklädda och vissa bar maskering.⁵

– Samma sak hände Shiyar. De ringde på hos honom hemma i Sandviken och sa att de kom med en leverans, med ett DHL-paket. Men utanför hans hem väntade fem personer klädda i vägarbetskläder som häktade honom. De bröt på engelska. Bara en av dem pratade dålig svenska. Han kan ha varit en tolk. Om det nu var svensk polis som tog honom, varför pratade de engelska?

Turkiets påtryckningar och ingripanden mot Shiyar Ali och diplomaten har påverkat engagemanget för Rojava, konstaterar hen. Inga demonstrationer eller aktiviteter är inplanerade till stöd för Rojava.

– Turkiet har lyckats få tyst på oss. Kontoret i Stockholm för Rojava är passivt. Kurder som felaktigt stämplats som PKK flyttar från Sverige. Andra har tystats och få vågar träda fram.