SvD går dödshjälpslobbyns ärenden

Denna bild är ett resultat av ett AI-samarbete mellan Blundlund och Parabol.
Illustration: Blundlund. Läs mer om vårt samarbete här.

SvD publicerade nyligen en debattartikel som argumenterade för dödshjälp skriven av en lobbist. Artikeln innehöll flera faktafel, men SvD vill inte ta in några texter som är kritiska. Helena Brors argumenterar emot Aud Sjökvist.

Aud Sjökvist, tidigare ordförande för Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, nu för eutanasilobbyorganet Rätten till en värdig död (RTVD) gör gällande i Svenska Dagbladet att Kanada har strikt reglerad dödshjälp med tydliga dödskriterier och flera medicinska bedömningar.1 I det kanadensiska systemet erbjuds aldrig någon döden och det sluttande plan som dödshjälpsmotståndare brukar varna för har inte utvecklats i lönnsirapens land om man får tro Sjökvist och RTVD. Inget av detta stämmer dock. 

Innan hon dödades med giftinjektion i oktober 2022 skrev hon sin egen dödsruna. Däri berättar 44-åringen att hon inte valde döden för att hon hade ALS, utan för att Winnipegs hälsovårdsmyndighet hade förvägrat henne utökade assistanstimmar.

Kanada har ett tudelat system för medicinskt assisterat självmord. Spår 1 är för personer vars naturliga död är ”rimligen förutsebar”. Spår 2 är för personer med en icke dödlig ”oåterkallelig och oacceptabel åkomma, sjukdom eller funktionsnedsättning”, som orsakar ”fysiskt eller psykiskt lidande som är outhärdligt för personen”. Minst sagt luddiga kriterier. Spår 1 har ingen obligatorisk betänketid. Teoretiskt sett kan någon ansöka om assisterat självmord, godkännas och dödas på en och samma dag. Spår 2 har 90 dagars väntetid mellan den första dagen i bedömningsprocessen och dödsdagen såvida inte en läkare eller avancerad specialistsjuksköterska bedömer att kortare eller ingen betänketid är lämpligt. Om allt går som planerat ska ett lagtillägg om att legalisera assisterat självmord för psykisk ohälsa som enda underliggande tillstånd – som i Beneluxländerna – träda i kraft i mars 2027.     

När Sean Tagert avlivades 2019 var han 40 år gammal och ensamstående far till en 11-åring. Sean hade ALS, men kunde ha levat i många år till. Han hade ansökt om och beviljats döden för att Storvancouvers hälsovårdsmyndighet hade beviljat honom för få assistanstimmar. Det var likadant för Sathya Dhara Kovac. Innan hon dödades med giftinjektion i oktober 2022 skrev hon sin egen dödsruna. Däri berättar 44-åringen att hon inte valde döden för att hon hade ALS, utan för att Winnipegs hälsovårdsmyndighet hade förvägrat henne utökade assistanstimmar.

Det finns inget objektivt sätt att avgöra om en dödskandidat är kvalificerad, utan det hänger helt på en läkares eller specialistsjuksköterskas subjektiva upplevelse.

I februari 2022 dog en Toronto-bo med pseudonymen Sophia i medicinskt assisterat självmord. 51-åringens underliggande tillstånd var multipel kemisk överkänslighet. Sophia och hennes läkare (i plural) hade ägnat två år åt en desperat jakt på ett boende fritt från kemiska rengöringsmedel och cigarettrök. När det inte hade lett någonvart hade hon istället valt döden, som hade varit anmärkningsvärt lätt att tillgå. Kort efter Sophias död godkändes en yngre kvinna med samma funktionsnedsättning i samma stad för döden. 31-åringen med pseudonymen Denise hade inte råd att flytta till en rullstolsvänlig och rökfri lägenhet, då hennes enda inkomst var en mager sjukpension. ”Jag har ansökt om döden på grund av ohygglig fattigdom helt enkelt”, sa Denise till CTV News i april 2022. En månad senare pausade Denise sin självmordsprocess. Hon hade nämligen fått in över 65 000 kanadensiska dollar genom en GoFundMe-insamling och hade plötsligt råd att bo på ett allergianpassat hotell under en längre period. Det ”oåterkalleliga lidande” som hade kvalificerat Denise för döden var inte oåterkalleligt. 

Enligt 241.3 § i den federala dödshjälpslagen måste en läkare eller specialistsjuksköterska som assisterar vid ett självmord ”vara av den åsikten att personen uppfyller alla kriterier”. Det finns inget objektivt sätt att avgöra om en dödskandidat är kvalificerad, utan det hänger helt på en läkares eller specialistsjuksköterskas subjektiva upplevelse. Kiano Vafaeian ansökte om döden för diabetes i juli 2022. En läkare på självmordskliniken MAiDHouse i Toronto bedömde att 23-åringen uppfyllde lagens kriterier. Läkaren hade aldrig ens mött Kiano. Istället för ”flera medicinska bedömningar” tillhandahåller MAiDHouse en fjärrbedömning per dödansökande via WhatsApp, Zoom eller FaceTime.

2024 godkändes en 45-årig man i Ontario för döden för det underliggande tillståndet IBS. 45-åringen hade länge besvärats av mental ohälsa och alkoholmissbruk. Bedömningen skedde på gatan utanför en snabbmatsrestaurang. Direkt därpå körde läkaren mannen till en industrilokal och dödade honom.

Krigsveteranen Christine Gautier tävlade för Kanada i parakanot i Rio de Janeiro 2016. I flera år har hon kämpat för att få en rullstolshiss till sin bostad. När hon 2022 bad landets veterandepartement om hjälp fick hon till svar att man varken kunde ordna en hiss eller en ramp åt madame, men man kunde bistå madame med offentligfinansierat självmord. Sedan dess har ytterligare krigsveteraner gått ut med att när de har bett om hjälp med att få behandling för PTSD har veterandepartementets tjänstemän anmodat dem att välja döden istället för terapi.

2024 godkändes en 45-årig man i Ontario för döden för det underliggande tillståndet IBS. 45-åringen hade länge besvärats av mental ohälsa och alkoholmissbruk. Bedömningen skedde på gatan utanför en snabbmatsrestaurang. Direkt därpå körde läkaren mannen till en industrilokal och dödade honom.

Denna väldokumenterade händelseutveckling strider mot åtskilliga av Kanada undertecknade FN-konventioner. Följaktligen har det kanadensiska systemet fått hård kritik från FN:s särskilda rapportör för rättigheter för personer med funktionsnedsättning, den oberoende experten på äldre personers rättigheter vid FN:s råd för mänskliga rättigheter samt FN:s rapportör om extrem fattigdom och mänskliga rättigheter. FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning har rentav rekommenderat konventionsstaten Kanada att avveckla sitt dödshjälpssystem. Det är alltså detta system som Aud Sjökvist och RTVD framhäver som ett föredöme – med rena faktafel dessutom.

Fotnoter


  1. Sjökvist, Aud, ”’Att neka dödshjälp är också ett val’”, Svenska Dagbladet 23/5 -26[]
Helena Brors
Skribent och researcher

Bli prenumerant!

Parabol är öppen och gratis att läsa. När du delar en artikel från Parabol för att diskutera den med dina vänner ska de inte mötas av en betalvägg. Vi vill att våra skribenters texter skall kunna läsas av så många som möjligt.

Tack vare att du blir prenumerant kan detta bli möjligt:

  • Finansierade omkostnader

  • Spännande och bättre reportage

  • Råd att betala våra skribenter

Latte 50 kr/mån Dagens lunch 100 kr/mån Super delux 500 kr/mån

Här kan du läsa mer om Parabol och hur du kan stötta oss.