Verkligheten bakom den ökande antisemitismen

BRÅ:s siffror visar på en kraftigt ökande antisemitism i Sverige och politiker kopplar detta till Palestinarörelsen. Siffrorna baseras på antalet anmälda hatbrott. Men vad är det som anmäls egentligen? Vår granskning visar på allt från konflikter mellan bekanta till nazistiska filmer – och 78% har ingen koppling till Palestinafrågan, skriver Kamal El Salim, Dror Feiler och Paula Dahlberg.
I över ett års tid har vi fått höra att det går en våg av antisemitism över inte bara Sverige utan Europa i stort. BRÅ har flaggat om en kraftig ökning av antalet antisemitiska hatbrott, och SKMA talar om en femfaldig ökning.1 En förklaring som ofta förekommit är att det är demonstrationerna till stöd för Palestina som driver på den ökande antisemitismen. Exempelvis hävdar Svenska Dagbladets ledarredaktion i sin podd att ”antisemitism och terrorromantik har blivit mer framträdande” i Palestinarörelsen.2 Den här förklaringen framfördes även av flera partiledare i Agendas partiledardebatt i oktober förra året. SD:s partiledare Jimmie Åkesson påstod då att antisemitismen var ett importerat problem: “Antisemitismen som ökar är importerad. Ökningen är hundra procent kopplad till att om man tar hit Mellanöstern blir Sverige mer som Mellanöstern.”3
Men Ulf Kristersson hade då länge sagt exakt samma sak. Redan en vecka efter 7 oktober 2023 presenterade Kristersson antisemitismen som ett “importerat” problem i dagens Sverige. Han sade då att det rörde sig om “människor som sedan barnsben har lärt sig att hata judar eller som hatar staten Israel.”4 Märk väl att hat mot staten Israel jämställs med antisemitism utan att Kristersson problematiserar detta eller tycks förstå att det kan finnas andra skäl att vara emot Israel.
Redan en vecka efter 7 oktober 2023 presenterade Kristersson antisemitismen som ett importerat problem i dagens Sverige.
Ett år senare gick statsminister Ulf Kristersson ut i en intervju och hävdade att antisemitismen har en särställning i relation till andra former av rasism. “Antisemitismen har en alldeles unik historia och den hittar ständigt nya sätt att sprida gamla konspirationsteorier” sade Kristersson, som även reducerade andra former av rasism till ”förolämpningar.”5 (Något som forskare på antisemitism starkt kritiserat. Professor David Feldman, chef för brittiska Birkbeck Institute for Antisemitism, menar i en ny rapport att beslutsfattare bör behandla alla former av rasism på samma sätt och inte skapa en “rasismhierarki” då det leder till mer rasism.)6
Men hur är det egentligen med ökningen av antisemitiska hatbrott? Vad är det för brott som rapporteras? Vi ville titta lite närmare på det, för att gå till djupet med de siffror som har blivit slagträ i debatten.
I maj 2024 presenterade BRÅ en statistisk rapport över anmälda hatbrott med antisemitiska förtecken under perioden 7 oktober- 31 december 2023. Det rörde sig om 110 polisanmälningar. Detta att jämföra med antalet anmälningar samma period 2022 – 24 anmälningar. Det rör sig om en drygt fyrdubbel ökning (inte femfaldig som SKMA påstår.)
I 78 procent av de anmälda hatbrotten ses alltså inte någon koppling till Palestinafrågan.
BRÅ:s rapport lyfter att 22 procent av anmälningarna kan kopplas till “Israel-Palestina-konflikten”. I 78 procent av de anmälda hatbrotten ses alltså inte någon koppling till Palestinafrågan. Trots detta plockades BRÅ:s rapport upp av samtliga dagstidningar och politiker där de ökade anmälningarna uteslutande kopplades till Israel-Palestina-konflikten. Genomgående citeras rapportförfattaren Jon Lundgren, som säger i BRÅ:s pressmeddelande: ”Det handlar bland annat om antisemitiska plakat och uttalanden i samband med demonstrationer, men även hot och kränkningar mot enskilda individer som utifrån sin judiska bakgrund beskyllts för Israels ageranden i Gaza.” Så gott som samtliga debattörer utelämnar att det enligt samma pressmeddelande bara rör runt 20 procent av de anmälda brotten.

Så, vad gömmer sig egentligen bakom anmälningsstatistiken?
Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har analyserat totalt 1 283 anmälningar med hatbrottsmotiv mellan oktober och december 2023. Av dessa identifierades 110 fall av Brå som hatbrott med antisemitiska motiv. I vår granskning har vi begärt ut förundersökningsprotokoll som innehåller ordet “antisemitism” i fritexten under samma tidsperiod. Vi har också även inkluderat anmälningar från 2024 fram till den 10 oktober, inklusive fall där antisemitism flaggats men inte ingått som hatbrott, vilket gav oss sammanlagt 131 fall.7
Bland de anmälningar vi granskade fanns exempel på antisemitism, från klotter med antisemitiska budskap på skolor och hakkors till mer allvarliga brott mot enskilda individer, där deras judiska tillhörighet var ett motiv för de trakasserier och brott de utsattes för. (Vissa av hakkorsen förekom dock tillsammans med antimuslimska budskap, vilket väcker frågan om hur det ska tolkas.)
41 av de anmälda brotten kan klassas som tydligt antisemitiska. Det handlar till exempel om att någon klistrat QR-koder med en överkryssad Davidsstjärna på flera varor i en Coop-butik.
41 av de anmälda brotten kan klassas som tydligt antisemitiska. Det handlar till exempel om att någon klistrat QR-koder med en överkryssad Davidsstjärna på flera varor i en Coop-butik. Koden går till en artikel på nazistiska Nordiska motståndsrörelsens hemsida. Ett annat fall rör en person som skickat filmer, bilder och meddelanden med nazistiskt och antisemitiskt budskap till ett barn. Ett tredje om att en elev sagt “judarna och negrerna uppfann lögnen” flera gånger under lektioner i skolan. Ett fjärde om att någon satt upp antisemitiska teckningar på en offentlig tavla i biblioteket i Simrishamn. Ett femte om att anmälaren var ute och gick med sin hund när en bil med tre okända män stannade bredvid honom. En av männen vevade ner rutan och sa ”din jävla horunge, jag knullar dig och dina mamma och alla judar.”
Åtta av de anmälda brotten är riktade mot en annan grupp. Ett hakkors har klottrats utanför en politisk organisation, som skriver i anmälan: “Man har klottrat på dörr och fönster till vår lokal. Det har klottrats massor av hakkors i olika storlekar med blå tuschpenna samt skrivits 1488 vilket också har nazistkopplingar. Vi är en politisk organisation. Just nu driver vi frågan om palestiniers rätt till att inte bli utsatta för våld och mord av staten Israel.”

Samtidigt fanns där också andra typer av anmälningar. En person har ringt in och anmält att det har gått förbi ett demonstrationståg, där människor ropat “Palestina will be free – from the river to the sea”. Detta betyder, enligt anmälaren, att de vill utrota alla judar i hela världen. Inringaren uppgav att han kommer ringa igen för att upprätta fler anmälningar gällande detta. Det är således en tolkning som leder till anmälningen – slagordet innehåller inte ens något påstående om judar. Andra anmälningar rör kritik av Israel som stat, t.ex. orden “Israel är en terrorstat”, eller att Israel begår folkmord.
Min bil har varit parkerad och någon har kommit emot min högra sida av bilen utan att lämna kontaktuppgifter! Jag funderar på om det kan vara antisemitism.
68 av de anmälda brotten kan över huvud taget inte kallas antisemitiska. Här ett exempel: ”Min bil har varit parkerad och någon har kommit emot min högra sida av bilen utan att lämna kontaktuppgifter! Någon har flytt efter de skadade min bil. Jag funderar på om det kan vara antisemitism.”
Ett annat: “Någon har klottrat palestinska flaggan på Multiarenan.”
En kvinna skriver att hon sett klistermärken på kundvagnar, busshållplatser och på skyltar. Klistermärkena har texten “Bojkotta Israhell”.
En person har anmält en annan för att ha tagit ställning i Palestinafrågan och menar att: “Om NN tar ställning för våldsamma vänsterextremister, är hon ingen person som bör vara i närheten av barn och djur och kommer även få lida av detta när hon inleder affärsrelationer med arbetsgivare.”
En organisation som anmälts är RKU, Revolutionär Kommunistisk Ungdom. Anmälan lyder: “Ett trettiotal affischer olovligt uppsatta längs cykelbanan på Rosengårdsstråket från rku.nu med ett antisemitiskt budskap “Leve Palestina krossa sionismen”. Osmakligt att skräpa ner byggnader och tunnlar med detta under veckan för förintelsens minnesdag.“
En kvinna skriver att hon sett klistermärken på kundvagnar, busshållplatser och på skyltar. Klistermärkena har texten Bojkotta Israhell.
Även politiker anmäls för antisemitism, som Göteborgs kommunstyrelses ordförande Jonas Attenius, socialdemokrat. Anmälaren uppger att Attenius ”uttrycker antisemitism och med tanke på hur uttrycker sig så uppviglar han och tar parti för Palestina.”
Åsikter såsom att Israels ockupation bör upphöra eller att Israel begår folkmord och krigsbrott, delas av FN, EU och Internationella Brottmålsdomstolen. Dessa ingår i det underlag som nu presenteras som en farlig ökande importerad antisemitism. Har våra partiledare och debattörer ens brytt sig om att titta på underlaget innan de tolkat det? Det ser onekligen inte ut så. Isåfall är det allvarligt – för när en grupp pekas ut som ansvarig för rasism mot en annan grupp, är det minsta man kan göra att ta reda på hur det faktiska underlaget ser ut.
Och att antalet anmälda brott har ökat är en sak – men det är inte samma sak som faktiskt begångna brott. Att en enskild individ anser att något bör vara brottsligt betyder inte att polis och åklagare kommer ha samma uppfattning. Det är därför vanskligt att tolka antalet anmälda brott utan att se på antalet domar. Den 14 november 2024 kunde vi i Aftonbladet läsa: “Inte heller hos riksåklagaren (RÅ) noteras någon stor ökning av antalet ärenden som gäller hets mot folkgrupp. Det rör sig om ungefär 20 fler ärenden jämfört med perioden före den sjunde oktober 2023. Åklagare får dock fallet först när det finns en skälig misstänkt.”8
Har våra partiledare och debattörer ens brytt sig om att titta på underlaget innan de tolkat det? Det ser onekligen inte ut så.
Här förtydligar riksåklagaren även att det inte finns några tingsrättsdomar vad gäller hets mot folkgrupp i samband med de senaste årets Palestinademonstrationer. “Att bara säga något som gäller Israel, det är ju inte hets mot folkgrupp, för det är inte mot gruppen judar.” Ännu finns inga tingsrättsdomar när det gäller hets mot folkgrupp i samband med det senaste årets Palestinademonstrationer. Riksåklagaren tror inte heller att något åtal hunnit väckas.9

Att i så fall går till åtal beror också på att fall som rör hatbrott tenderar att vara så bristfälliga i bevisning att de ofta avskrivs av polisen eftersom det till exempel är närmast omöjligt att veta vem som klottrat på en offentlig plats som saknar videoövervakning. Detta gör det vanskligt att dra alltför långtgående slutsatser om vad som verkligen skett.
Att anmälningsbenägenheten har ökat hösten 2023 är en viktig iakttagelse – men vad innebär det? Om antalet faktiska brott inte ökat, men fler anmälningar gjorts, kan detta delvis vara politiskt motiverat.
Fallet rör tre gärningspersoner; Christer, Birgitta och Alexandra, som enligt anmälan utsatt Gerd för störande kontakt genom att prata med Gerd i en uppkopplingsmaskin dygnet runt. Den här konflikten står ensam för sju anmälningar.
Ett annat exempel på hur statistiken kan förvrängas är när en personlig konflikt mellan tidigare bekanta resulterar i flera anmälningar, eftersom samma händelse registreras flera gånger med olika gärningspersoner. En sådan isolerad händelse ledde till en fördubbling av antalet anmälda antisemitiska hatbrott under den period Brå granskade – trots att situationen inte hade någon koppling till Israel och Palestina. Fallet rör tre gärningspersoner; Christer, Birgitta och Alexandra, som enligt anmälan ”utsatt Gerd för störande kontakt genom att prata med Gerd i en uppkopplingsmaskin dygnet runt.”
Gerd berättar att de pratar hela tiden och att de säger antisemitiska ord och hat mot Gerds bortgångna mamma och syster. De avlyssnar dessutom allt som sägs i Gerds hem. Detta händer hela tiden och har pågått i tre år. Krister, Birgitta och Alexandra har även kallat Gerd för judejävel och andra antisemitiska ord.
Den här konflikten står ensam för sju anmälningar.
Förmodligen var det inte den här typen av brott våra politiker och debattörer avsåg när de talade om ett ökande och allvarligt problem.
Inte heller verkar det finnas något stöd för att vänstern skulle vara en drivande faktor – en idé som vissa debattörer gärna lyfter fram.
Den “våg av antisemitism” som exempelvis statsminister Kristersson och andra i Tidöregeringen refererar till verkar till stor del grunda sig på ökade anmälningar och en föreställning om att den palestinska rörelsen automatiskt definieras som antisemitisk och därför bär skulden. Ett exempel från en förundersökning visar hur någon anmälde klottret “Palestina”, skrivet i röd färg, som antisemitism. Sådana exempel tydliggör hur lättvindigt begreppet kan användas. Inte heller verkar det finnas något stöd för att vänstern skulle vara en drivande faktor – en idé som vissa debattörer gärna lyfter fram.
Det visar sig alltså att våra partiledare och debattörer kokat soppa på en spik – utan att titta på spiken. Frågan om rasism och hatbrott är för allvarlig för att behandlas på det här lättvindiga sättet.
STATISTIK
TOTALT: 131 fall
Nedlagda: 108
Antisemitiska: 41
Förundersökning pågår: 9
Förundersökningsprotokoll saknas: 11
Går inte att bedöma som antisemitism av olika skäl: 68
Fotnoter
- Kristersson, Ulf, “Antisemitism är en skamfläck för vårt land”, Regeringen.se 9/11 -23 och BRÅ, Pressmeddelande, “Kraftig ökning av antalet anmälda antisemitiska hatbrott hösten 2023”, TT 2/5 -24 och SKMA Nyhetsbrev juni 2024, “Femfaldig ökning av anmälda antisemitiska hatbrott hösten 2023”, SKMA 17/6 -24[↩]
- Löwenmark, Sofie, Nerbrand Sofia, Ericson, Andreas, “Så radikaliseras Palestinarörelsen”, Svenska Dagbladet 13/11 -24 och Andersson, David, “Israel-kritikerna är blinda för antisemitismen”, Timbro 9/11 -23[↩]
- Partiledardebatt i SVT:s Agenda | SVT Nyheter [↩]
- Kristersson, Ulf, “Ser ett slags importerad antisemitism”, Svenska Dagbladet 14/10 -23[↩]
- Kristersson, Ulf i intervju “Antisemitisk propaganda är allvarligare än antimuslimsk”, Svenska Dagbladet 27/9 -24[↩]
- The Runnymede Trust, Feldman, Gidley och McGeever, “Facing antisemitism: the struggle for safety and solidarity”, 01 -2025[↩]
- För att tydliggöra hur vi har analyserat och tolkat statistiken kring anmälda hatbrott med antisemitiska motiv, vill vi förklara vår metod. Vi har gått igenom anmälningar som polisen flaggat som “antisemitiska” eller där sökordet “antisemitism” förekommer i anmälningarnas fritextfält. Detta innebär att vissa av de granskade fallen även kan handla om andra typer av hatbrott, exempelvis antimuslimism. Skillnaden mellan BRÅ:s statistik och vårt underlag kan förklaras av två huvudsakliga faktorer: För det första har vi gjort en mer specifik avgränsning genom att enbart begära ut förundersökningsprotokoll där ordet “antisemitism” förekommer i fritexten. BRÅ, å andra sidan, har inkluderat alla fall som klassificerats som hatbrott, oavsett om antisemitism nämns explicit eller inte. För det andra har vi valt att även inkludera anmälningar från hela 2024 fram till och med den 10 oktober, inklusive fall där antisemitism flaggats men som inte har klassificerats som hatbrott. Denna aspekt har inte ingått i BRÅ:s analys. Vi är medvetna om att det finns skillnader i de urvalskriterier som vi och BRÅ har använt, men vi anser att vårt tillvägagångssätt ger en adekvat och nyanserad bild av den påstådda antisemitiska vågen, vilket gör det möjligt att på ett mer precist sätt mäta omfattningen av det problem som diskuteras. Vi anser att vårt tillvägagångssätt, även om det skiljer sig från BRÅ:s mer omfattande urval, ger en nyanserad och precis bild av den antisemitism som förekommer i anmälningar. Det möjliggör en mer specifik och detaljerad mätning av detta problem, vilket vi anser är viktigt för att förstå dess olika former och omfattning. Vi ser det som ett komplement till den bredare statistiken och hoppas att vår granskning kan bidra till en mer nyanserad och djupgående diskussion.[↩]
- Aftonbladet, “Polisen: Hets mot judar svårt att avgöra”, 24/11 -24[↩]
- Aftonbladet, “Polisen: Hets mot judar svårt att avgöra”, 24/11 -14[↩]